2023:09

Behandling hos privat hudterapeut ansågs utgöra hälso- och sjukvård.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

3 och 5 §§ patientskadelagen (1996:799).

Ärendet gällde en kvinna född 1971. Hon uppsökte vårdcentral då hon önskade avlägsna generande hårväxt i ansiktet. Patienten remitterades vidare till hudklinik där hon träffade en kurator som bedömde att hårborttagning var medicinskt motiverad. Kuratorn gav patienten en lista över privata hudterapeuter som hade avtal med regionen för vidare behandling. Patienten valde en hudterapeut på listan och fick behandling där. Tvist uppkom om denna behandling utgjorde sådan hälso- och sjukvård som omfattas av patientskadelagens bestämmelser.

PATIENTEN anmälde att hon drabbats av skador i form av sår och ärr i ansiktet efter hårborttagningen utförd av privat hudterapeut. Hon framförde även att hon inte fått information om risken att drabbas av aktuella skador inför behandlingen. Enligt henne borde vårdgivaren inom regionen som remitterade och beviljade henne hårborttagningen ha lämnat denna information.

FÖRSÄKRINGSBOLAGET avböjde ersättningsanspråket med följande motivering:

Patientskadelagen är enligt 3 § tillämplig på skador som har uppkommit i samband med hälso- och sjukvård. Enligt 5 § patientskadelagen avses med hälso- och sjukvård sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen under förutsättning att det är fråga om verksamhet som utövas av personal som omfattas av 1 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659).

Av patientsäkerhetslagen följer att med hälso- och sjukvårdspersonal avses den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården. Patienten har anmält en skada som har utförts av en hudterapeut vilket inte är ett yrke som har legitimation inom hälso- och sjukvården. Den anmälda skadan har således inte uppkommit i samband med hälso- och sjukvård och omfattas därför inte av den patientförsäkring som regionerna tecknat hos Löf.

Patientskadelagen innehåller inte heller någon bestämmelse om ersättning vid utebliven information från sjukvårdens sida. I ärendet är det inte aktuellt att åberopa skadeståndsskyldighet som grund för bristande informerat samtycke eftersom anmälan avser sådan behandling som inte är att anse som hälso- och sjukvård. Patienten har i stället hänvisats att göra anmälan till hudterapeutens ansvarsförsäkring. Det är den vårdgivare som utfört behandlingen som ska lämna information om riskerna inför behandlingen.

PATIENTSKADENÄMNDEN gjorde följande bedömning:

Patienten anmäler skador i ansiktet efter diatermi. Behandlingen har skett hos en hudterapeut.

Bolaget har konstaterat att den anmälda skadan inte har orsakats av en yrkeskategori som har legitimation inom hälso- och sjukvård. Bolaget har därför bedömt att skadan inte har uppkommit i samband med hälso- och sjukvård, varför någon patientskadeersättning inte heller kan bli aktuell (3 § patientskadelagen).

Patientskadenämnden kan i likhet med bolaget konstatera att hudterapeuter visserligen är en yrkesgrupp som inte är legitimerad inom hälso- och sjukvård. I detta fall hänvisades dock patienten till den aktuella hudterapeuten som ett led i ett vårdförlopp initierat av en legitimerad vårdgivare inom den offentliga vården där patienten sökt hjälp. Patienten har alltså sökt behandling inom hälso- och sjukvården och där också anvisats viss behandling utan att patienten verkar ha fått särskild information om att denne skulle kunna hamna utanför regleringen för hälso- och sjukvård. Enligt nämndens mening innebär denna vidareremittering inom ramen för ett sjukvårdsförlopp att även den slutliga vården bör betraktas som hälso- och sjukvård i patientskadelagens mening.

Vad gäller anmälan om bristande information, gör nämnden samma bedömning som Löf och anser att det är den vårdgivare som utför den anmält skadande behandlingen som ska informera om riskerna. En prövning enligt ansvarsförsäkringen ska således ske av den försäkringsgivare som hudterapeuten hade vid behandlingstillfället.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2020/1226