2020:15

Plikten att begränsa skadan.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

8 § patientskadelagen (1996:799) och 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).

Ärendet gällde en kvinna, född 1964, där bolaget hade godkänt en patientskada i form av en nervskada. Skadan uppkom vid en steloperation i ländryggen i november 2014 och den innebar balanssvårigheter, smärta och känselnedsättning i höger fot. Besvären medförde hel arbetsoförmåga i patientens yrke som förskolelärare. Försäkringskassan lämnade ersättning när patienten arbetstränade med anpassade arbetsuppgifter hos olika arbetsgivare. Efter en tid avbröt patienten sin arbetsträning och påbörjade utbildning till socialpedagog.

PATIENTEN begärde ersättning för inkomstförlust som hon drabbats av under den tid som hon skolade om sig. Hon ansåg att hon efter avklarad utbildning kommer att begränsa sin skadas ekonomiska verkningar på ett betydligt bättre sätt än genom den arbetsträning hon genomgått hittills.

FÖRSÄKRINGSBOLAGET avböjde patientens ersättningsanspråk på fortsatt ersättning för inkomstförlust med följande motivering:

Den skadade har en skyldighet att begränsa skadans ekonomiska verkan och ta vara på eller ansöka om de samordningsförmåner som hon kan ha rätt till. Det hade inneburit fortsatt medverkan i den rehabilitering/aktiviteter som har stått till buds via Arbetsförmedlingen med rätt till fortsatt ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Patientens val att i stället börja studera och förlora detta stöd, med inkomstförlust som följd, är inte längre en följd av den godkända patientskadan. Det föreligger därför inte rätt till ersättning för inkomstförlust orsakad av valet att studera.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att det förelåg rätt till ytterligare ersättning och gjorde följande bedömning:

Bakgrund

Patienten har en nervskada efter ingrepp i ryggen 2014 godkänd som patientskada. Patientskadan har bedömts medföra 16 procent invaliditet och 100 procent arbetsoförmåga i patientens yrke som förskolelärare. Patienten blir därmed bidragsberoende till 100 procent. Löf har ersatt inkomstförlusten, skillnaden mellan den lön som hon hade uppburit om det inte vore för patientskadan och de bidrag som patienten har rätt till efter patientskadan, från februari 2015 till augusti 2019. I augusti 2019 påbörjade patienten en längre utbildning till socialpedagog. På grund av utbildningens längd (4 terminer), blev hon inte längre berättigad till sjukpenning. Eftersom patienten hade gjort ett livsval som innebar att hon inte längre hade rätt till sjukpenning, ansåg Löf att patienten inte hade begränsat skadans verkning och att hon därmed inte heller hade rätt till ersättning för inkomstförlust från Löf från den 1 september 2019. Patienten ansåg att hon även framöver var berättigad till ersättning för inkomstförlust från patientförsäkringen.

Nämndens bedömning

Patientskadenämnden anser att patienten, genom sitt val att omskola sig för att kunna få ett yrke som både kan leda till anställning och kan utföras trots patientskadan, begränsar skadans verkan, det vill säga den inkomstförlust som Löf ska ersätta, på ett mer långtgående sätt än om hon hade fortsatt vara bidragsberoende och stått utanför arbetsmarknaden. I praxis har det ansetts att en skada, som kan antas medföra en inkomstförlust oavsett den skadades val att skola om sig eller inte, ska ersättas med ett skäligt belopp (Trafikskadenämndens cirkulärreferat nr 9/1983).

Nämnden anser således att patienten har rätt till ersättning för inkomstförlust efter den 1 september 2019 och under hela studietiden. Inkomstförlusten ska räknas på samma underlag som tidigare skett i skaderegleringen. Därefter bör en ny beräkning av eventuell inkomstförlust göras.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2020/0836