2019:02

Fråga om utebliven aktieutdelning ska räknas in i inkomstunderlaget när en patient enbart är delägare men inte arbetat i företaget.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).

Ärendet gällde en man, född 1953, som hade en godkänd personskada i form av ryggmärgsskada med förlamningstillstånd till följd av fördröjd diagnos och behandling av infektion i ryggen. Den totala medicinska invaliditetsgraden har bedömts uppgå till 93 procent, varav den godkända skadan utgör 80 procent. Ersättning har lämnats på skadeståndsrättslig grund. Patienten, som var delägare i bolaget A och var anställd i dotterbolaget B, drabbades av inkomstförlust till följd av personskada.

PATIENTEN anförde att det förelåg rätt till ytterligare ersättning för inkomstförlust då inkomstunderlaget även ska omfatta utebliven utdelning i bolaget A. Han var anställd i bolaget A sedan år 1981 och han arbetade en tredjedel av sin arbetstid i det bolaget och två tredjedelar i dotterbolaget B. Han hänvisade bland annat till NJA 2014 s. 455 till stöd för sin ståndpunkt. Patienten framförde att den skadelidande vid personskada ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat. Enligt honom ska därför den minskade utdelningen ersättas och läggas som underlag till inkomstförlust eftersom denna är orsakad av personskadan.

FÖRSÄKRINGSBOLAGET tog ställning till patientens ersättningsanspråk med följande motivering:

Rätt till ersättning för utebliven utdelning i bolaget A föreligger inte. I patientens fall uppfylls inte de krav som ställs i domen NJA 2014 s. 455. Patienten var inte anställd i bolaget A före skadan och han hade inte heller haft regelbunden och återkommande utdelning eller löneinkomst från bolaget. Någon ersättning för utebliven utdelning kan därför inte lämnas.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att det inte förelåg rätt till ytterligare ersättning och gjorde följande bedömning:

Patienten är delägare i bolaget A och har varit anställd i dotterbolaget B från vilket han även uppburit lön. Nämnden har att ta ställning till huruvida utebliven aktieutdelning i bolaget A kan läggas till som årligt inkomstunderlag för beräkning av inkomstförlust.

Högsta Domstolen har i rättsfallet NJA 2014 s. 455 uttalat sig om vad som krävs för att aktieutdelning i ett fåmansbolag ska ingå i inkomstunderlaget vid beräkning av inkomstförlust. Högsta domstolen konstaterade därvid att avgörande för denna fråga bör vara om aktieutdelningen i det enskilda fallet utgör en inkomst vars motsvarighet den skadelidande hade kunnat uppbära om skadan inte hade inträffat men som går förlorad till följd av skadan. Om den skadelidande före skadan har tagit ut ersättning i form av inkomst av tjänst och inkomst av kapital motsvarande bolagets rörelseöverskott över tid, kan man normalt utgå från att den skadelidande även fortsättningsvis hade kunnat uppbära motsvarande inkomst skadan förutan. Huruvida den skadelidande har tagit ut ersättningen som lön eller utdelning saknar då normalt betydelse. Om en skadelidande innehar ägarandelarna som en kapitalplacering och inte själv har arbetat i bolaget, så är utebliven aktieutdelning däremot typiskt sett ingen följd av skadan. En eventuell förlust beror ju då på något annat än personskadan.

Enligt skadeståndsrättsliga regler är det patienten som har bevisbördan för sitt påstående om inkomstförlust. Patienten ska därmed i detta fall styrka att han arbetat i bolaget A före personskadan och att han som ersättning för detta arbete löpande över tid tagit ut lön eller aktieutdelning. Nämnden gör bedömningen att det på föreliggande handlingar inte är visat vare sig att patienten före personskadan arbetat i bolaget eller att han löpande över tid tagit ut ersättning för sådant arbete. Nämnden instämmer därmed i bolagets bedömning och anser att ytterligare ersättning för inkomstförlust inte kan lämnas.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2019/0219