2017:13

Oro som jämställs med oron vid fördröjd diagnos av cancer. Ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 samt 8 § patientskadelagen (1996:799).

Ärendet gällde en kvinna, född 1956, som genomgick en operation pga. vänstersidig bröstcancer den 2 september 2014. Man hade vid punktion av lymfkörtel i axillen (armhålan) hittat cancerväxt. Hon opererades med modifierad mastektomi (hela bröstet opereras bort och axillen utryms). I samband med operationen togs en del av pektoralismuskeln (bröstmuskeln) med. Analys av lymfkörtlarna visade att ingen av de 18 bortopererade lymfkörtlarna visade cancerväxt. Senare ultraljud, den 30 september 2014, visade att det fanns en lymfkörtel med cancerceller kvar i armhålan.

PATIENTEN anmälde att en bit av muskeln felaktigt togs bort vid operationen den 2 september 2014 vilket medfört att hon har ont och är stram i operationsområdet. Hon anmälde även att man missade att ta bort en lymfkörtel i armhålan i samband med operationen.

FÖRSÄKRINGSBOLAGET ansåg att det inte förelåg rätt till ersättning med följande motivering:

Vid operationen av bröstkörteln har en del av fascian (bindvävshinnan som omsluter kroppens muskler) samt underliggande muskel tagits med i preparatet vilket har varit korrekt för att därmed vara säker på radikalitet med marginal till tumören. Det går inte att på förhand exakt beräkna det utseendemässiga resultatet.

Den behandling patienten fick var medicinskt motiverad och utfördes på ett korrekt sätt och enligt en vedertagen metod. Skadan hon har anmält, felaktigt borttagande av muskel, hade inte gått att undvika även om behandlingen hade utförts på ett annat sätt. Det finns inte heller någon annan tillgänglig behandlingsmetod som hade tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Under sådana omständigheter föreligger inte rätt till patientskadeersättning.

Vid axillarutrymningen däremot har man inte fått med lymfkörteln med påvisad metastas vilket är en undvikbar patientskada. Lymfkörteln borde identifierats och tagits bort vid axillarutrymningen.

Utifrån vad som framkommer av befintliga handlingar har behandling och sjuktid dock inte förändrats på grund av den kvarlämnade körteln och på befintligt underlag går det inte att avgöra om prognosen har påverkats. Vid telefonsamtal med patienten den 17 augusti 2015 framkom att hon inte har blivit opererad på nytt på grund av den kvarlämnade körteln och någon ersättning kan därför inte lämnas i nuläget.

Om patienten skulle få ett återfall i sjukdomen har hon rätt att återkomma till Löf som då kommer att pröva om hennes nya besvär är en följd av att man inte fick med lymfkörteln med påvisad metastas vid axillarutrymningen.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att det förelåg rätt till ersättning och gjorde följande bedömning:

Av utredningen i ärendet framgår bl.a. följande. Patienten opererades den 2 september 2014 på grund av cancer i vänster bröst. Preoperativt ultraljud identifierade tre lymfkörtlar i axillen (armhålan) med förändrat utseende, vilket ingav cancermisstanke. Från den största av dessa togs finnålspunktion med ledning av ultraljud. Cytologiundersökning av materialet visade en cellbild som talade för cancermetastas. Patienten opererades med modifierad mastektomi och axillarutrymning. Analys av lymfkörtlarna visade emellertid att ingen av de 18 bortopererade lymfkörtlarna visade cancerväxt. Senare ultraljud, den 30 september 2014, visade att det fanns en lymfkörtel kvar i armhålan med utseende och lokalisation som överensstämde med den som tidigare punkterats med cancerutbyte. Patienten genomgick cytostatikabehandling som i första hand var motiverat av tumören i bröstet. Strålbehandling gavs även mot axillen med sannolikt metastaserad lymfkörtel.

Patienten har som patientskada anmält dels att man inte tagit bort lymfkörteln i armhålan i samband med operationen, dels att en bit av muskeln felaktigt togs bort vid operationen vilket medfört att hon har ont och är stram i operationsområdet. Hon har även anmält att ärret är fult.

Löf har bedömt att operationen var medicinskt motiverad och att den utfördes på ett korrekt sätt och att den smärta och stramhet som uppkommit efter operationen samt ärrets utseende inte hade kunnat undvikas.

Löf har konstaterat att man vid axillarutrymningen inte fått med lymfkörteln med påvisad metastas vilket har bedömts som en undvikbar patientskada. Lymfkörteln borde enligt Löf ha identifierats och tagits bort vid axillarutrymningen.

Löf har vidare bedömt att behandling och sjuktid dock inte förändrats på grund av den kvarlämnade körteln och att det med ledning av befintliga handlingar inte går att avgöra om fördröjningen har påverkat prognosen. Någon ersättning har därför, i nuläget, inte lämnats. [...]

När det gäller anmälan avseende felaktigt borttagande av bröstmuskeln, vilket medfört smärta, stramhet och fult ärr, gör nämnden samma bedömning som Löf och anser på de skäl bolaget anfört att det inte föreligger rätt till ersättning. Vid fördröjd diagnos och behandling av cancersjukdom har enligt nämndens praxis (se bl.a. nämndens referatsamling 2003:01) lämnats en ideell ersättning för det ökade lidande som patienten genom diagnosfördröjningen drabbats av med oro och ängslan för att risken för återfall och död kan ha ökat. Efter höjning uppgår ersättningen numera till 40 000 kr.

I detta fall är det inte frågan om en diagnosfördröjning. Vid axillarutrymning i samband med behandling för bröstcancer har en missbedömning gjorts som medfört att en lymfkörtel lämnats kvar. Denna har enligt nämndens bedömning med övervägande sannolikhet innehållit en cancermetastas. Den oro och ängslan som patienten känt med anledning av detta bör enligt nämndens mening jämställas med den som uppkommer vid en diagnosfördröjning av cancer. Särskild ersättning bör därför lämnas med 40 000 kr.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2016/0623