2017:12

S.k. nollersättning inskränker inte den skadelidandes rätt till omprövning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

8 § patientskadelagen (1996:799) samt 5 kap. 5 § skadeståndslagen (1997:207).

Ärendet gällde en kvinna, född 1992, som hade en godkänd patientskada avseende följderna av förvärrade rotskador i tänderna 12, 11, 21 och 22.

PATIENTEN anförde att ersättningen var för låg för det lidande som hon drabbats av till följd av den godkända skadan samt att hon trodde att hon skulle få högre kostnader än vad bolaget bedömt. Hon framförde att 40 % av patienterna med tandimplantat får komplikationer de första 5-10 åren och att det är rekommenderat med årliga undersökningar. Vidare ifrågasatte hon varför hon inte kunde återkomma avseende övriga tänder senare än år 2020. Hon ansåg att hon skulle ha längre tid på sig att få återkomma med framtida ersättningsanspråk.

FÖRSÄKRINGSBOLAGET avböjde patientens ersättningsanspråk med följande motivering:

Löf har lämnat ersättning för förlust av tand 11 på sikt, framtida implantatbehandling av tand 11 enligt kostnadsförslag, sveda och värk för framtida avlägsnande och implantatbehandling av tanden 11 och ett engångsbelopp för framtida kontroller. Vidare har förbehåll lämnats att få återkomma, senast tio år från skadehändelsen, vid eventuella behandlingsbehov av tänderna 12, 21 och 22. Patientskadan har inte bedömts medföra några påvisbara psykiska besvär.

Bolaget anser att det inte föreligger rätt till ytterligare patientskadeersättning.

PATIENTSKADENÄMNDEN gjorde följande bedömning:

Löf har som patientskada godkänt förvärrade rotskador på tänderna 12, 11 , 21 och 22 I nuläget föreligger endast behandlingsbehov avseende tanden 11. Patienten har lämnats förbehåll att återkomma vad avser ersättningskrav för övriga tänder senast 10 år från skadehändelsen. Patienten har ansett att hon ska ha längre tid på sig att återkomma med framtida ersättningskrav.

Nämnden instämmer i Löfs bedömning och anser på de skäl bolaget angett att det för närvarande inte föreligger rätt till ytterligare ideell ersättning och kostnadsersättning för tanden 11.

Vad avser framtida ersättningskrav för tänderna 12, 21 och 22 så har patienten möjlighet att begära omprövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen. Det är tillräckligt att en skada har bedömts vara en patientskada, även om den inte ansetts ersättningsbar (s. k. nollersättning), för att en prövning enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen ska kunna göras i vad mån det föreligger sådana väsentligt ändrade förhållanden att skadan inte ska behöva tålas utan rätt till ersättning. Omprövningsrätten kan inte i sig preskriberas. Däremot kan ersättningskravet preskriberas vilket enligt huvudregeln i 23 § patientskadelagen innebär att preskription inträder 3 år från att patienten fick kännedom om de väsentligt ändrade förhållandena.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2016/1700