2016:17

Läkningskomplikationer och navelnekros vid bukplastik. Särskilt fråga om information. Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 patientskadelagen (1996:799) samt skadeståndslagen (1972:207).

Ärendet gällde en kvinna, född 1982, som genomgick operation med gastric-by-pass år 2004 och därefter gick ner i vikt. Hon fick besvär med kraftigt buköverhäng och genomgick därför en s.k. bukplastik den 28 april 2006. Sårläkningen efter detta ingrepp blev komplicerad där bl.a. naveln behövde avlägsnas pga. vävnadsdöd. Vid kontroll i september samma år var allting läkt.

PATIENTEN anmälde att hon drabbats av försämrad och utdragen sårläkning efter bukplastiken, då ett stort och fult sår utvecklades på buken efter ingreppet. Hon ansåg att sårkomplikationen uppkommit till följd av att kirurgen vid operationen satte dit naveln trots att överenskommelsen före operationen var att detta inte skulle göras. Patienten gick med på att göra en bukplastik eftersom kirurgen hade lovat henne att inte sätta dit naveln och därmed slippa den stora komplikationsrisken. Hon var beredd på sådana komplikationer såsom infektion och vätskebildning, men hon hade aldrig gått med på operation om kirurgen hade informerat henne om att hon kunde få vävnadsnekros oavsett om naveln sätts tillbaka eller inte. Kirurgen höll inte vad han lovade och undanhöll dessutom information från patientjournalen.

FÖRSÄKRINGSBOLAGET avböjde patientens ersättningsanspråk med följande motivering:

Den utförda bukplastiken var medicinskt motiverad och utförd enligt en vedertagen metod och på ett riktigt sätt. Vid denna operation är det vanligt att naveln behålls och att den flyttas inom transplantatet. Om patienten skulle ha önskat avlägsnande av naveln, vilket är ovanligt, hade en sådan överenskommelse sannolikt dokumenterats i journalhandlingarna. Det är dock inte övervägande sannolikt att den kvarlämnade naveln är orsaken till sårläkningsbesvären. Läkningskomplikationer är mycket vanliga efter bukplastikoperation pga. stora sårytor och långt hudsår och det uppkommer ofta vätskebildning och infektion. Den anmälda skadan i form av sårkomplikation efter den aktuella operationen hade inte kunnat undvikas genom ett annorlunda utförande av operationen. Någon annan behandlingsmetod som tillgodosett vårdbehovet på ett totalt sett mindre riskfyllt sätt finns inte. Under dessa förutsättningar föreligger inte rätt till patientskadeersättning.

Patienten vill även, som det får tolkas, anföra att hon inte skulle ha genomgått operationen om hon hade informerats om att hon kunde få nekros oavsett om naveln satts tillbaka eller inte. Bolaget vill framhålla att patientskadelagen inte innehåller någon bestämmelse om ersättning vid utebliven information från sjukvårdens sida. Om och i vilken utsträckning patienten har informerats saknar betydelse när rätten till ersättning ska bedömas. Det är behandlingen och den anmälda skadan som är avgörande. Om en skada uppkommit vid behandling och skadan har samband med brister i informationen från sjukvårdens sida kan skadeståndsskyldighet föreligga. Den behandlande läkarens informationsskyldighet kan inte omfatta alla tänkbara risker och komplikationer som behandlingen kan leda till. Av underlaget framgår att den utförda operationen var nödvändig till följd av patientens hälsotillstånd med stor hängbuk och de besvär denna orsakade. Ingen annan behandlingsmetod som tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt fanns tillgänglig. Även om patienten skulle ha informerats om risk för nekros är det inte sannolikt att hon skulle ha avstått från operation. Mot bakgrund av detta kan eventuell underlåtenhet att informera om risk för den uppkomna komplikationen inte betraktas som oaktsam eller vårdslös. Det föreligger därför inte heller rätt till ersättning på skadeståndsrättslig grund.

Vad avser frågan om bristande journalföring vill Löf informera om att det är den skriftliga dokumentation som ligger till grund för bedömning. Ansvaret för journalföring faller utanför patientskadelagens åtagande.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att det inte förelåg rätt till ersättning och gjorde följande bedömning:

Patienten har anmält att hon drabbats av sårkomplikationer med nekros vilket medfört ett stort sår med utdragen sårläkning efter bukplastikoperation den 28 april 2006. Hon har framhållit att skadan hade kunnat undvikas om man vid operationen hade valt att inte sätta tillbaka naveln. Vidare har patienten framhållit att hon inte skulle ha genomgått operationen om hon informerats om att det förelåg risk för nekros oavsett om naveln sattes tillbaka vid operationen eller inte.

Enligt nämndens bedömning var operationen väl medicinskt motiverad och utfördes på ett korrekt sätt enligt vedertagna metoder. Det vanligaste förfarandet vid bukplastik är att naveln sätts tillbaka under operationen och det föreligger ingen signifikant skillnad vad gäller sårläkningsproblematik med infektion och nekros oavsett om naveln sätts tillbaka eller inte. I likhet med Löf anser nämnden att sårkomplikationen inte hade kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet. Det finns inte heller någon annan tillgänglig behandlingsmetod som totalt sett hade tillgodosett hennes vårdbehov på ett mindre riskfyllt sätt. Någon rätt till patientskadeersättning föreligger därför inte.

Med anledning av patientens uppgifter om bristande information vill nämnden framhålla att patientskadelagen inte innehåller någon bestämmelse om ersättning vid brister i information som lämnas en patient före behandlingen. Nämnden har emellertid även prövat om det förelegat sådan brist i informationen att ersättning kan lämnas enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler. Av utredningen framgår att patienten hade signifikanta besvär med buköverhäng, bl.a. i form av eksem och hygienbesvär. Av utredningen framgår inte om patienten informerats om riskerna med nekros, infektion och vätskeansamling oavsett om naveln hade satts tillbaka under operationen eller inte. Enligt nämndens bedömning är det dock inte sannolikt att hon skulle ha avstått från operationen även om hon hade fått information om riskerna för nekros. Något orsakssamband mellan den eventuellt bristfälliga informationen och patientens komplikation kan därför inte anses föreligga. Det föreligger således inte heller någon rätt till ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2016/0510