2013:15

Vilseledande information inför förlossning på en viss förlossningsklinik.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 patientskadelagen (1996:799) samt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

Ärendet gällde en flicka som föddes den 21 mars 1997. Hon drabbades av en förvärrad CP-skada till följd av fördröjt omhändertagande omedelbart efter födseln.

VÅRDNADSHAVARNA framförde att de inte fick någon information före förlossningen om att riskerna var större att föda på ABC-enheten (Alternative Birth Care) jämfört med en vanlig förlossningsavdelning. I stället var budskapet att ABC var precis lika säkert som vanlig förlossning. De kom till förlossningen med ett friskt barn, buret av en frisk mamma efter en normal graviditet. När dottern föddes var hon livlös. Förlossningspersonal och akutläkare är till 100 % skyldiga till dotterns CP-skada. Det faktum att ABC-enheten ändrat ett antal rutiner på grund av det som hänt familjen tyder på att de rutiner som fanns var bristfälliga och felaktiga. Hela dotterns skada beror på förlossningen.

LANDSTINGENS ÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSBOLAG, LÖF, avböjde vårdnadshavarnas ytterligare ersättningsanspråk med följande motivering:

Förlossningen har skötts på ett medicinskt korrekt sätt i enlighet med ABC-enhetens riktlinjer och med de resurser som funnits tillgängliga. Att man inte har tillgång till CTG-övervakning, sugklocka eller värkstimulerande medel ingår i ABC-enhetens vårdideologi. Den uppkomna komplikationen under förlossningen kunde inte förutses på ett tidigare stadium och den CP-skada som patienten med övervägande sannolikhet drabbades av under förlossningen hade inte kunnat undvikas.

Det föreligger dock en viss begränsad fördröjning med att förlösa barnet vilket har medfört en förvärrad CP-skada. Hade ett snabbare och effektivare omhändertagande i samband med förlossningen skett hade CP-skadan kunnat begränsas, men inte med övervägande sannolikhet kunnat elimineras.

Patientskadelagen innehåller inte några bestämmelser om ersättning vid brister i den information som lämnas en patient före behandlingen om de särskilda behandlingsrisker som kan förekomma. Krav på ersättning för skada till följd av bristande information får istället prövas enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler. Utredningen i ärendet ger inte stöd för att det skulle ha förekommit sådana brister i informationen som kan grunda skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att rätt till ersättning på skadeståndsrättslig grund förelåg och gjorde följande bedömning:

Ärendet rör en flicka som föddes den 21 mars 1997 vid ABC-enheten på Södersjukhuset.

LÖF har bedömt att det föreligger en fördröjning av adekvat omhändertagande omedelbart efter förlossningen och att denna fördröjning lett till en merskada för patienten i form av en förvärrad CP-skada. Efter förlossningen påbörjades omgående upplivningsåtgärder innefattande handventilering med mask men först efter 20 minuter intuberades patienten och det tog 30 minuter innan man läkemedelsbehandlade uppkommen metabol acidos, orsakad av asfyxi under förlossningen. Bolaget har bedömt att den bristfälliga eftervården utgör 50 % av den totala besvärsbilden.

LÖF har dock bedömt att själva förlossningen har skötts på ett medicinskt korrekt sätt i enlighet med ABC-enhetens riktlinjer och med de resurser som funnits tillgängliga. Att man inte har tillgång till CTG-övervakning, sugklocka eller värkstimulerande medel ingår i ABC-enhetens vårdideologi. Den uppkomna komplikationen under förlossningen kunde inte förutses på ett tidigare stadium och den CP-skada som patienten med övervägande sannolikhet drabbades av under förlossningen hade inte kunnat undvikas.

Vårdnadshavarna har framfört att de inte fått tillräcklig information om att riskerna att föda på ABC-enheten var större jämfört med en vanlig förlossningsavdelning. LÖF har dock inte ansett att utredningen ger stöd för att informationen varit bristfällig om ABC-enheten och en förlossning där. Någon ersättning har därför inte lämnats på skadeståndsrättslig grund.

Ersättning enligt patientskadelagen

Nämnden gör samma bedömning som LÖF och anser på de skäl bolaget anfört att det inte föreligger någon ersättningsbar patientskada utöver det bolaget godtagit enligt 6 § första stycket 1 eller 3 patientskadelagen.

Ersättning på skadeståndsrättslig grund

Med anledning av vårdnadshavarnas uppgifter om bristande information konstaterar nämnden att patientskadelagen inte innehåller någon bestämmelse om ersättning vid eventuella brister i den information som lämnas en patient före behandlingen om de särskilda behandlingsrisker som kan förekomma. Frågan om ersättning vid informationsbrist bedöms därför enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler. Om en skada uppkommit vid behandling och skadan har samband med sådan bristande information som inneburit att patienten inte kunnat lämna ett informerat samtycke till behandlingen kan skadeståndsskyldighet föreligga.

Av informationsskriften från ABC-enheten framgår att vårdformen Alternative Birth Care innebär en sammanhållen vård vad gäller förvård, förlossningsvård, eftervård och efterkontroll. Ett begränsat antal barnmorskor svarar för den enskilda kvinnans vård. Vidare framgår att ABC-vården har samma medicinska riktlinjer som den traditionella mödra- och förlossningsvården samt att kvinnanöverförs till traditionell vårdform vid eventuella komplikationer under graviditet eller vid förlossning.

I HSAN:s beslut daterat den 13 december 1999 framkommer att dåvarande verksamhetschefen vid ABC-enheten ansåg att det var felaktigt uttryckt i ABC-broschyren att ABC-vården hade samma medicinska riktlinjer som den traditionella förlossningsvården. Enligt honom borde det istället ha stått att ABC-vården har sina egna medicinska riktlinjer som, genom överföring till traditionell vårdform, syftar till att göra vården lika säker som den traditionella förlossningen. Denna felaktighet rättades till i en ny upplaga av broschyren.

Enligt nämndens bedömning kan verksamheten på ABC-enheten inte jämställas med den traditionella förlossningsvården bl.a. i fråga om de tekniska förutsättningarna för fosterövervakning och möjligheten att hantera uppkomna komplikationer. Efter den inträffade händelsen har dock s.k. doortest (initial CTG-registrering) införts för alla kvinnor som kommer till ABC-enheten. På så sätt kan fall med initialt misstänkt asfyxi överföras direkt till den ordinarie förlossningsavdelningen. När en verksamhet avviker från en normal vårdstandard är det enligt nämndens mening avgörande att informationen om detta utformas på ett sätt som inte kan misstolkas. I detta fall var den skriftliga information som lämnats till den blivande modern vilseledande då informationen gav intrycket av att en förlossning på ABC-enheten var lika säker som den traditionella förlossningsvården. Nämnden anser således att det föreligger en oaktsamhet från vårdgivarens sida att fullgöra informationsskyldigheten vilket har lett till att den blivande modern inte haft möjlighet att lämna ett informerat samtycke till att föda på ABC-enheten.

Frågan är då om informationsbristen har haft sådant samband med skadan att skadeståndsskyldighet föreligger. Vid denna bedömning måste man ta ställning till om den anmälda hjärnskadan inte skulle ha uppkommit om adekvat information hade lämnats. Enligt nämndens bedömning hade den anmälda skadan med övervägande sannolikhet inte uppstått om förlossningen hade skett på en traditionell förlossningsavdelning, framför allt med hänsyn till att CTG-registrering i så fall skett dels vid ankomsten till förlossningsavdelningen, s.k. doortest, dels fortlöpande under förlossningen. Det finns inte heller någon anledning att ifrågasätta att den blivande modern skulle ha avstått från vården på ABC-enheten, då vården där uppenbarligen inte var lika säker som den traditionella förlossningsvården och det, vid en komplicerad förlossning, förelåg risk för allvarliga och bestående skador. Ett tillräckligt samband får därmed anses föreligga mellan vårdgivarens bristfälliga information och den uppkomna skadan. Patienten är därför berättigad till ersättning på skadeståndsrättslig grund för hjärnskadan i dess helhet.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2012/543