2013:06

Vårdkontakt genom anhörig. Patient.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

2 § patientskadelagen (1996:799) samt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

Ärendet gällde en vid sin död 33-årig man (nedan BP) som enligt dödsboet haft psykiska besvär. Av utredningen framgick att BP:s broder kontaktade en vårdcentral den 19 december 2007 på grund av misstanke om drogmissbruk. Det framgick av utredningen att BP var svensk medborgare men företrädesvis boende i Iran. BP var på besök hos brodern och uppgavs ha blivit psykotisk avseende statsmakten. Det noterades att han gått med på att göra en hälsokontroll och enligt brodern hade BP eventuellt en psykisk störning på grund av skilsmässa och sin faders död. BP skulle enligt brodern ha börjat hallucinera och uppgivit missbruk av opium och ecstasy (amfetaminliknande drog som även har hallucinogen effekt). Journalen fördes i BP:s broders namn och med dennes personnummer. Enligt uppgifter från dödsboet ska BP därefter ha begivit sig till en farbror i USA och den 6 januari 2008 dödat farbrodern och sedan själv skjutits till döds av en granne.

DÖDSBOET anmälde som patientskada BP:s död efter skottlossning i USA. Dödsboets ombud, en broder till den avlidne BP, anförde i huvudsak att BP var att betrakta som patient samt att läkare vid vårdcentralen förfarit vårdslöst då BP borde tagits in för vård på grund av sina vanföreställningar. Avseende den adekvata kausaliteten ansåg ombudet att det är svårt att bevisa den psykiska stördheten och det orsakssamband som finns. Därför skulle beviskravet sänkas och LÖF borde ta sitt ansvar. En precisering av ersättningskrav skulle göras efter ett beslut från Patientskadenämnden.

LANDSTINGENS ÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSBOLAG, LÖF, avböjde patientens ersättningsanspråk med följande motivering:

Av utredningen framgår att BP inte hade någon egen kontakt med vårdcentralen samt att bedömning av hans tillstånd från sjukvården saknas. För det fall BP skulle anses vara patient anser vi att den anmälda skadan, patientens död efter skottlossning i USA föregånget av att han dödat sin farbror, saknar samband med den vid telefonsamtalet den 19 december 2007 lämnade informationen på sådant sätt att dödsfallet ska anses utgöra en adekvat följd av vårdcentralens agerande eller underlåtenhet. Under angivna förhållanden föreligger det då inte någon rätt till patientskadeersättning och inte heller någon rätt till ersättning enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade LÖF:s uppfattning att rätt till ersättning inte förelåg och gjorde följande bedömning:

Av handlingarna i ärendet framgår att en broder till den senare avlidne BP, efter hänvisning från rådgivningen för primärvården, per telefon kontaktade den aktuella vårdcentralen. I journalanteckningen anges att anledningen till kontakten var att brodern undrade över hur han får reda på om BP missbrukade droger. Brodern uppgav bl.a. att BP varit psykotisk och hallucinerat samt att BP berättat att han missbrukade narkotika. Vidare uppgav brodern att BP, som var på kortvarigt besök på den aktuella orten, gått med på att göra en hälsokontroll. Åtgärden från läkarens sida med anledning av detta var att informera om att en hälsokontroll av BP inte var av medicinskt värde när BP ändå skulle lämna orten, vilket brodern enligt journalanteckningen förklarade sig införstådd med.

Det är inte ovanligt att kontakter gällande hälsotillstånd tas av annan än den som själv har sjukdomssymtom. Det kan vara en vårdnadshavare som söker vård för sitt barns räkning, någon som påträffar en akut sjuk person på allmän plats eller någon som kontaktar vården för hjälp med omhändertagandet av en allvarligt sjuk vuxen anhörig. I allmänhet får då den som vårdkontakten avser anses vara patient.

I det nu aktuella ärendet är förhållandena kring vårdkontakten oklara även om kontaktorsaken endast angetts vara en fråga från BP:s broder om hur han går tillväga för att få reda på om BP missbrukar droger. Med hänsyn till de uppgifter brodern lämnat finns det ett inslag av vårdkonsultation beträffande BP:s hälsotillstånd. Även om det med hänsyn till de knapphändiga uppgifter som föreligger råder viss oklarhet beträffande syftet med vårdkontakten ligger det nära tillhands att anse att BP ska betraktas som patient.

Dödsboet har gjort gällande att man från vårdcentralens sida varit vårdslös genom att inte föranstalta om vård av BP på grund av dennes vanföreställningar samt att det föreligger adekvat kausalitet mellan denna vårdslöshet och det förhållandet att BP senare i USA dödat en farbroder och därefter själv blivit dödad.

Det har inte på de uppgifter som lämnats funnits anledning att från vårdcentralens sida vidta några omedelbara vårdåtgärder beträffande BP. Det kan dock ifrågasättas om den läkare som mottog telefonsamtalet inte borde ha vidtagit någon ytterligare åtgärd som t.ex. att upplysa om att man vid försämring av BP:s tillstånd borde söka akut sjukvård. Under alla förhållanden finns det enligt nämndens mening inte någon adekvat kausalitet mellan den eventuella brist som förelegat i hanteringen från vårdcentralens sida och de senare händelserna i USA.

Det föreligger därför varken rätt till patientskadeersättning eller rätt till ersättning på skadeståndsrättslig grund.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2012/0917