2012:14

Information som led i behandling. Ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 patientskadelagen (1996:799) och allmänna skadeståndsrättsliga regler

Ärendet gällde en kvinna, född 1963, med insulinbehandlad diabetes mellitus typ 1 sedan 1992, med sen komplikation i form av proliferativ diabetesretinopati (sjukdom i ögats näthinna vid diabetes) i båda ögonen. På grund av proliferativ diabetesretinopati i höger öga genomgick patienten den 4 mars 2008 en operation med vitrektomi (glaskroppskirurgi, metod att operera inne i ögats glaskropp) och inläggning av silikonolja för att stabilisera näthinnan. Av epikrisen framgick att förloppet efter operationen var okomplicerat. Patienten skrevs ut den 5 mars 2008 med normalt ögontryck (18 mmHg) och normalt postoperativt ögonstatus. Ett återbesök för kontroll planerades efter en vecka.

Den 7 mars 2008 uppsökte patienten ögonkliniken pga. svår värk i höger öga sedan ett par dygn tillbaka. Det förelåg en kraftig tryckstegring i ögat (78 mmHg) varför patienten omgående remitterades till ett universitetssjukhus. Samma dag, dvs. den 7 mars 2008, lades patienten in för trycksänkande behandling och kortison med beredskap att tömma ut olja om inte trycket sjönk. Vid inläggning var trycket i höger öga 46 mmHg. Trycket sjönk successivt och smärtan försvann. Den 8 mars 2008 var trycket 30 mmHg och vid hemgång den 10 mars 2008 var det 27 mmHg.

På grund av svår värk i och runt höger öga återkom patienten till ögonkliniken den 12 mars 2008. Det förelåg en tryckstegring i ögat (45 mmHg) och man såg att olja trängt fram förbi pupillen. Patienten remitterades åter igen till universitetssjukhuset, där man uppmätte trycket i ögat till 42 mmHg. Den 13 mars 2008 opererades patienten med evakuering av olja, som ersattes med gas. Därefter har trycket i ögat varit reglerat. Då hon utvecklade grå starr i höger öga genomgick hon den 19 juni 2008 en operation av ögat på ögonkliniken.

PATIENTEN anmälde ökat tryck i höger öga, smärta, huvudvärk, synnervsskada med kraftig synnedsättning, utveckling av grå starr med behov av omoperationer samt psykiskt lidande efter operation den 4 mars 2008 av en blödning i höger öga. Patienten gjorde även gällande att hon inför operationen inte hade informerats tillräckligt om vilka skaderisker som var förknippade med det aktuella ingreppet. Hon informerades inte om att hon skulle ta kontakt med ögonkliniken om hon fick huvudvärk efter ingreppet. Om patienten hade informerats om att det förelegat risk för skada av aktuellt slag hade hon valt att avstå från den utförda operationen.

LANDSTINGENS ÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSBOLAG (LÖF) avböjde patientens ersättningsanspråk med följande motivering:

Patienten har behandlats enligt vedertagna medicinska principer. Operationen den 4 mars 2008 var medicinskt motiverad med tanke på de näthinneförändringar och den blödningsrisk som förelåg. Ingreppet utfördes på riktig indikation, enligt vedertagen metod och på riktigt sätt. Den anmälda skadan samt dess följder hade inte kunnat undvikas, dvs. förebyggas eller förhindras genom ett annorlunda utförande av det valda förfarandet eller genom val av annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.

Iakttagbara symtom efter operationen tolkades i överensstämmelse med allmänt vedertagen medicinsk praxis. Det postoperativa förloppet var normalt och det fanns inga uppgifter om värk i ögat/huvudvärk under vårdtiden på universitetssjukhuset. Patienten skrevs ut den 5 mars 2008 med normalt ögontryck (18 mmHg). Någon felaktig eller fördröjd diagnostisering och behandling av tryckförhöjning i höger öga förelåg inte. Ersättningsbar patientskada enligt 6 § första stycket 1 eller 3 patientskadelagen förelåg således inte.

Med anledning av patientens uppgifter om bristande information framhöll LÖF att patientskadelagen inte innehåller någon bestämmelse om ersättning vid utebliven information från sjukvårdens sida. Om och i vilken utsträckning patienten har informerats saknar betydelse när rätten till ersättningen ska bedömas. Det är behandlingen och den anmälda skadan som är avgörande. Om en skada uppkommit vid behandling och skadan har samband med brister i informationen från sjukvårdens sida kan skadeståndsskyldighet föreligga.

Av utlåtande från behandlande läkare framgick att generell information efter all näthinnekirurgi är att man bör uppsöka vård vid ökad värk i det opererade ögat. I detta aktuella ärende gick det inte att fastställa att patienten fått denna information då detta mycket sällan anges i journalanteckning.

Vid en samlad bedömning av handlingarna i ärendet var det inte visat att det förelåg sådana brister vare sig i bedömning inför operation eller i informationen efter operationen att det uppkommit skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att ersättningsbar patientskada förelåg och gjorde följande bedömning:

Patienten har som patientskada anmält att hon drabbats av ökat tryck i höger öga, smärta, huvudvärk, synnervsskada med kraftig synnedsättning, utveckling av grå starr med behov av omoperationer samt psykiskt lidande efter en operation i höger öga den 4 mars 2008 med glaskroppskirurgi och inläggning av silikonolja.

Nämnden delar LÖF:s bedömning att operationen var medicinskt motiverad och att den utfördes på ett korrekt sätt. I likhet med LÖF anser nämnden att anmäld skada samt dess följder inte hade kunnat undvikas genom ett annorlunda utförande av operationen. Det fanns inte heller någon annan tillgänglig behandlingsmetod som hade tillgodosett patientens vårdbehov på ett mindre riskfyllt sätt. Nämnden anser även, i likhet med bolaget, att faktiskt iakttagbara symtom tolkats i överensstämmelse med allmänt vedertagen praxis och att det inte föreligger någon fördröjd diagnos och behandling.

Patienten har även anmält att hon inte informerades om att hon skulle ta kontakt med ögonkliniken om hon fick huvudvärk efter ingreppet. Enligt nämndens mening är det av största vikt att en patient, efter att ha genomgått den här typen av operation, alltid informeras om att kontakta ögonläkare akut om svår värk i och kring ögat/huvudvärk uppstår efter operationen. Att lämna den här viktiga informationen måste således enligt nämndens uppfattning ses som ett led i behandlingen av patientens ögonsjukdom, och denna information är därför i detta fall att betrakta som vård, behandling eller liknande åtgärd.

Av utlåtande utfärdat av en överläkare den 23 september 2011 framkommer att generell information efter all näthinnekirurgi är att man bör uppsöka vård vid ökad värk i det opererade ögat. Enligt honom går det dock inte att i det aktuella ärendet fastställa om patienten fått denna information, då detta mycket sällan anges i journalanteckning. Såsom nämnts tidigare hävdar patienten att hon inte informerats om att hon skulle uppsöka vården om hon fick värk. Det är oklart om och, i så fall, vilken information patienten fått efter operationen. Enligt nämndens uppfattning är det dock mycket osannolikt att hon, när hon drabbades av svår värk, inte skulle sökt akut om hon varit medveten om hur viktigt detta var. Detta tyder på att hon inte fått denna information eller att informationen, om den getts, inte varit tillräckligt tydlig.

När patienten väl sökte den 7 mars 2008 hade hon en kraftig tryckstegring i höger öga (78 mmHg) vilket måste ha orsakat henne en svår värk. Om patienten hade fått tillräcklig information efter operationen hade hon sökt redan den 6 mars 2008 och behandling hade då kunnat sättas in tidigare än som nu blev fallet. Med övervägande sannolikhet har den obehandlade tryckstegringen från den 6 mars 2008 till den 7 mars 2008 lett till försämrad syn på patientens högra öga. Denna skada hade således kunnat undvikas om patienten fått nämnda information. Under sådana förhållanden föreligger rätt till patientskadeersättning enligt 6 § första stycket 1 patientskadelagen. Det ankommer på LÖF att närmare utreda vilken ersättning som ska lämnas.

Patienten har även framfört att hon, inför operationen, inte informerats tillräckligt om vilka skaderisker som var förknippade med det aktuella ingreppet. Hon har framhållit att hon valt att avstå från den utförda operationen om hon hade informerats om att det förelegat risk för skada av aktuellt slag. Nämnden konstaterar att det är oklart vilken information om behandlingsrisker som lämnades före operationen. Av utredningen framgår dock att operationen var nödvändig. Enligt nämndens bedömning är det inte sannolikt att patienten skulle ha avstått från operationen även om hon hade fått en fullständig information om riskerna med ingreppet. Något orsakssamband mellan den eventuellt bristfälliga informationen före operationen och patientens komplikationer kan därför inte anses föreligga. Det föreligger således inte någon rätt till ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler på grund av bristande information inför operationen.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2012/0155