2012:03
Protesfraktur. Ej ersättning.
TILLÄMPLIGT LAGRUM
6 § första stycket 1, 2 och 4 patientskadelagen (1996:799)
Ärendet gäller en man, född 1938, som opererades med byte till ny höftledsprotes på vänster sida den 17 april 2000.
Ett år efter operationen, i april 2001, kom patienten till kliniken med rodnader och acneliknande hudutslag på båda underbenen. Han remitterades till hudläkare och det bedömdes som hårsäcksinflammation. Utslagen behandlades med antibiotika.
Den 15 januari 2010 kom patienten akut till sjukhuset med belastningsrelaterad smärta i vänster höft och med höga infektionsparametrar, CRP nära 400. Patientens vänstra höftled punkterades och analys visade en hematogen infektion (kroppsegen) med streptokocker tillhörande grupp C. Behandlingen påbörjades på infektionskliniken med spolningar och intravenös antibiotikabehandling.
Patienten flyttades till ortopedkliniken och en ny protes sattes in den 27 januari 2010 efter konstaterande att det förelåg ett brott på skaftprotesen relativt långt ner i femur (lårbenet). Patienten förbättrades och skrevs ut från sjukhuset drygt en vecka senare med fortsatt antibiotikabehandling. Röntgenundersökning den 26 februari samma år visade oförändrat läge på protesen men man fortsatte behandlingen med antibiotika då infektionsparametrarna fortfarande var förhöjda. Infektionen läkte gradvis ut och den 14 juli 2010 satte man ut behandlingen med antibiotika.
PATIENTEN har anmält att han drabbats av onödigt lidande, protesbrott, hårsäcksinflammation, infektion och en ny operation som följd av revisionsoperationen den 17 april 2000. Patienten har anfört att han har opererats tre gånger i sin vänstra höft och att två proteser har frakturerat. Det måste ha varit något fel på protesens material eller konstruktion.
LANDSTINGENS ÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSBOLAG (LÖF) har avböjt patientens ersättningsanspråk med följande motivering:
Det har skett en fraktur av protesen som opererades in den 17 april 2000. Operationen var en revisionsoperation. Tio år senare har en hematogen (kroppsegen) infektion tillstött. Orsaken till den anmälda skadan är inte något fel på protesen (medicinteknisk produkt) eller annan sjukvårdsutrustning. Protesen har suttit i tio år utan besvär vilket inte tyder på materialfel. Det föreligger inte heller någon felaktig hantering av protesen.
Operationen den 17 april 2000 var medicinskt motiverad och utfördes med en vedertagen metod. Skadan hade inte gått att undvika med förebyggande åtgärder eller på annat sätt. Den infektion som uppkommit är inte överförd utifrån genom en vårdåtgärd och den uppkomna infektionen har behandlats på ett adekvat sätt. Under dessa förutsättningar föreligger inte någon patientskada i patientskadelagens mening.
PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg inte att rätt till patientskadeersättning förelåg och gjorde följande bedömning:
Nämnden delar LÖF:s bedömning att operationen den 17 april 2000 var medicinskt motiverad och utfördes med en vedertagen metod på ett korrekt sätt. De hudutslag på underbenen som konstaterades i april 2001 har inget samband med operationen och har inte orsakats av någon behandlingsåtgärd. Den infektion i vänster höftled som konstaterades i januari 2010 har inte orsakats av smittämne som överförts i samband med någon vårdåtgärd utan har utvecklats av kroppsegna bakterier. Brottet på protesen beror inte på något materialfel utan på att protesen lossnat från omgivande vävnad till följd av förändringar i denna, i detta fall eventuellt beroende på infektionen, och att det då har uppstått en sådan belastning på protesen att denna brustit. Den utveckling som ledde till protesbrottet har inte kunnat undvikas genom ett annat förfarande vid operationen i april 2000. Med hänsyn till ovanstående föreligger inte rätt till patientskadeersättning enligt 6 § första stycket 1, 2 eller 4 patientskadelagen.
PATIENTSKADENÄMNDEN
DNR 2011/1068