2011:07

Felaktigt besked om cancer. Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 3 patientskadelagen (1996:799) och allmänna skadeståndsrättsliga regler

Ärendet gäller en kvinna född 1946 som anmäler ökat och förlängt lidande med ångestattacker och depression på grund av felaktigt besked om cancerdiagnos med metastaser på lungor och lever. Anmälan riktar sig mot medicinkliniken vid hemortssjukhuset från 2008-10-16.

2008-10-12 inlades patienten på medicinkliniken på grund av långvarig feber. Levern palperades 4 cm förstorad varför remiss för ultraljud av lever och galla utfärdades. Oregelbundna förändringar i levern föranledde 2008-10-15 datortomografi av thorax och buk där levern uppfattades vara genomsatt av metastaser. I lungorna såg man på båda sidor spridda förändringar som i första hand tolkades som metastaser. Patienten informerades om de gjorda fynden och vid närmare samtal med patienten framkom det att hon känt sig påtagligt orkeslös det senaste året. Hon uppgav inga tarmsymtom eller dylikt.

Patienten var inneliggande under perioden 2008-10-12 – 2008-11-14 då man utförde omfattande utredning. Hon gick på upprepade permissioner i avvaktan på svar från patologen. Vid utskrivning 2008-11-14 förelåg fortfarande inte några definitiva svar men patienten skulle kontaktas så snart dessa förelåg. 2008-11-19 hade svar på mikroskopiska prover anlänt som inte visade någon klar bild men man kunde inte se något tydande på malignitet. Patienten informerades samma dag om att man inte funnit några hållpunkter för malignitet.

PATIENTEN anför i sitt överklagande att hon fick fel diagnos på medicinkliniken 2008-10-16. AT-läkaren sa att patienten hade metastaser på levern och lungorna. Hon frågade vad det innebar och fick till svar att hon hade cancer i kroppen men inte skulle vara orolig då man nu hade hittat den. Senare blev patienten informerad om att hon skulle få cellgifter. Patienten reagerar starkt emot att överläkaren försöker få det att se ut som om patienten hade missförstått den information hon fick p.g.a. att hon kommer från Finland. Den möjligheten finns inte. Det är bara ett försök att slingra sig från ansvaret. Patienten har bott i Sverige i över 40 år.

Patienten accepterade beskedet att hon hade cancer med metastaser och tänkte att hon snart skulle dö. Hon gav bort nästan allt hon hade och flyttade till sin son. Nu bor hon hos sin son i ett litet rum. Hon har ingenting kvar som man behöver ha för att leva vidare. Det finns inte så mycket pengar att det skulle kunna ersätta det som hon har gått igenom både fysiskt och psykiskt men det skulle kanske hjälpa henne att skaffa en liten hörna någonstans att bo.

LANDSTINGENS ÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSBOLAG, LÖF, avböjde patientens ersättningsanspråk med följande motivering:

I 6 § första stycket 3 och andra stycket patientskadelagen regleras rätten till ersättning för så kallad diagnosskada. Med diagnosskada förstås en skada som har orsakats av att faktiskt iakttagbara sjukdomstecken förbisetts eller tolkats felaktigt i samband med ställandet av diagnos. Vid fördröjd diagnos/behandling är det den eventuella merskadan som uppkommit som ska ersättas. Skadan består normalt i att en annars förväntad förbättring uteblivit och kan beskrivas som en merskada i förhållande till det förlopp som borde ha blivit följden om patientens sjukdom primärt diagnostiserats och behandling insatts på denna grund.

Datortomografi av thorax visade multipla, upp till 5 mm stora metastasmisstänkta förändringar spridda i bägge lungfälten samt fynd som vid måttlig obstruktiv lungsjukdom. I flertalet av leverns segment förelåg utbredda, delvis konfluerande (blekröda) lågattenuerande (diffus utsuddad gräns) metastasmisstänkta förändringar, de största upp till drygt 4 cm stora. De beskrivna fynden är radiologiskt mycket väl förenliga med metastaser och andra diagnoser är betydligt mer långsökta.

Sammanfattningsvis har vi bedömt att den tolkning som gjorts efter CT thorax och buk har varit adekvat. Av utredningen framgår att patienten informerades om att den mest sannolika orsaken till de förändringar som fanns i lungorna och levern faktiskt var dottersvulster från en ännu ej diagnostiserad cancertumör. Hon fick också information om att man skulle kontakta onkologklinik. Den information som lämnats till patienten utifrån röntgenfynden, var korrekt och ger inte stöd för att det har förekommit sådana brister i denna information att skadeståndsskyldighet uppkommit och att rätt till ersättning på skadeståndsrättslig grund föreligger.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att det inte förelåg någon ersättningsbar skada och gjorde följande bedömning:

Nämnden anser att patientens besvär successivt har utretts och tolkats enligt vedertagna medicinska principer. Faktiskt iakttagbara sjukdomstecken i samband med diagnostik har tolkats på ett sätt som överensstämmer med den bedömningsnorm som gäller för en erfaren specialist inom området. Nämnden anser därför i likhet med LÖF att någon ersättningsbar skada på grund av felaktig diagnostisering enligt 6 § första stycket 3 patientskadelagen inte föreligger.

Med anledning av patientens uppgifter om att hon felaktigt fått besked om att hon hade metastaser på lungor och lever och att detta betydde att hon hade cancer, vill nämnden framhålla att patientskadelagen inte innehåller någon bestämmelse om ersättning vid eventuella brister eller felaktigheter i den information som lämnas en patient om den sjukdom hon har.

LÖF har vid sidan av åtagandet att utge ersättning enligt patientskadelagen också åtagit sig att, om förutsättningar för skadeståndsskyldighet föreligger, betala skadestånd. Nämnden har därför även prövat om den information som lämnats kan betecknas som vårdslös och ersättning kan betalas enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

Vid en sådan prövning konstaterar nämnden att en eftergranskning av överläkare MB av röntgenbilderna från datortomografin av bröstkorg och buk den 15 oktober 2008 visade metastasmisstänkta förändringar spridda i bägge lungfälten samt att det i flertalet av leverns segment förelåg utbredda metastasmisstänkta förändringar, de största upp till drygt 4 cm stora. Någon uppenbar primärtumör kunde däremot inte påvisas. Fynden var enligt MB förenliga med metastaser samt med en generellt spridd cancersjukdom och andra diagnoser var betydligt mer långsökta. Enligt nämndens bedömning pekade de gjorda fynden på en synnerligen hög sannolikhet för att patienten hade en generellt spridd cancersjukdom. Det var därför av största vikt att patienten fick ta del av de gjorda fynden.

När informationen gavs till patienten den 16 oktober 2008 var diagnosen emellertid inte definitivt fastslagen, även om cancermisstanken var ytterst stark. Exakt vilken information som lämnades patienten går inte att i efterhand klarlägga, men patientens uppgifter om att hon fick information om att hon helt klart hade en cancersjukdom får visst stöd i journalanteckningarna från den 16 oktober där behandlande läkare bland annat skriver att datortomografin av bröstkorg och buk visar att ”levern är genomsatt av metastaser”. I daganteckning följande dag talas inte om misstänkta levermetastaser utan om levermetastaser. Med tanke på att alla undersökningsfynd starkt talade för att patienten verkligen hade en generell cancersjukdom är det nämndens samlade bedömning att patienten sannolikt fått besked om att hon definitivt också hade en cancersjukdom. Detta har som konstaterats varit felaktigt. Med hänsyn till de omständigheter som förelåg, där undersökningsfynden synnerligen starkt talade för att det var fråga om cancer, kan emellertid den givna informationen inte anses så felaktig att den kan läggas läkaren eller vårdgivaren till last som vårdslös. Rätt till ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler föreligger därför heller inte.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2011/66