2010:15

Cancermisstanke. Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 och 3 patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en kvinna född 1956 som den 8 april 2009 genomgick en explorativ (undersökande) laparotomi (kirurgiskt ingrepp som innebär att bukhålan öppnas) på grund av misstanke om cancertumör i buken. Patienten anmälde felaktig diagnostisering och behandling av förändring i buken vilket resulterat i en onödig operation den 8 april 2009, vanprydande ärr samt förlängt fysiskt och psykiskt lidande. Patienten anmälde även att hon utsatts för kränkande behandling i samband med operationen.

Patienten sökte ett flertal gånger på vårdcentral på grund av buksmärtor, diarréer och viktnedgång. Hon genomgick omfattande utredning (provtagning, gastroskopi, sigmoideoskopi, tjocktarmsröntgen, datortomografi, tunntarmsröntgen och magnetkameraundersökning) som ingav stark misstanke om carcinoid (en neuroendokrin tumör som utgår från speciella hormonproducerande celler som är lokaliserade i magsäck, tarmslemhinna, bukspottkörtel samt lunga).

Då även undersökning med octreotidscintigrafi den 12 mars 2009 visade att det fanns en patologisk ökad aktivitet motsvarande cekalpolen (vid övergång mellan tunntarm och tjocktarm) beslutades om operation med explorativ laparotomi. Ingreppet utfördes den 8 april 2009. Operationen och den mikroskopiska undersökningen (PAD) kunde inte påvisa någon carcinoidtumör.

PATIENTEN anförde att hon fick besked om att man misstänkte att hon hade en stor tumör, eventuellt cancer, och att en operation måste utföras så fort som möjligt. När läkaren fick se resultatet från octreotidscintigrafiundersökningen i mars 2009 visste han var tumören var belägen. För att exakt lokalisera tumören ville läkaren ”öppna” patientens mage.

Inför operationen hade patienten ett möte med läkare, sjuksköterska och dietist. Man förklarade för patienten vad operationen innebar och vad patienten skulle äta efter operationen. Om tumören visade sig vara elakartad så skulle patienten behöva vara i kontakt med onkolog. Patienten blev mycket rädd och pratade med sin kurator. Han såg hur patienten försämrades och mådde sämre än tidigare av detta besked. Patienten kunde inte sova och hon drabbades av dödsångest eftersom hon inte visste om hon skulle överleva. Efter operationen fick patienten besked om att hon inte hade en tumör. Enligt patienten hade operationen kunnat undvikas ”genom att ta reda på mer exakt om det fanns en tumör och vart den satt”. Man har inte granskat röntgenbilderna tillräckligt för att vara säker. Ingreppet skapade många problem för patienten. Hon fick ett stort ärr efter operationen och hon drabbades av psykiska besvär.

LANDSTINGENS ÖMSESIDIGA FÖRSÄKRINGSBOLAG, LÖF, avböjde ersättning med följande motivering:

Vi konstaterar inledningsvis att ersättning för kränkning av den personliga integriteten inte kan lämnas enligt patientskadelagen. Sådan ersättning lämnas endast enligt 2 kap 3 § skadeståndslagen för allvarliga kränkningar som orsakats genom en brottslig gärning. LÖF utreder om den skada som är anmäld ger rätt till ersättning enligt gällande lagstiftning. Försäkringen tar inte ställning till frågor som rör t.ex. bemötande eller resurser inom sjuk- och tandvården.

Patientskadeersättning lämnas för personskada på patient om det är övervägande sannolikt att skadan är orsakad av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt (6 § första stycket 1 patientskadelagen), eller att skadan är orsakad av felaktig diagnostisering (6 § första stycket 3 patientskadelagen). En diagnosskada föreligger när faktiskt iakttagbara sjukdomstecken i samband med diagnostik förbisetts eller feltolkats och på grund härav behandlingsresultatet uteblivit, försämrats eller försenats. Att tillfredsställande behandlingsresultat inte alltid kan uppnås trots att behandlingen skett på ett riktigt sätt utgör inte grund för ersättning.

Vi har, efter samråd med vår medicinske rådgivare, bedömt att faktiskt iakttagbara symtom tolkats i överensstämmelse med allmänt vedertagen medicinsk praxis. Eftersom utredningen ingav stark misstanke om carcinoid tumör var det medicinskt motiverat att utföra explorativ laparotomi den 8 april 2009. Operationen utfördes på ett riktigt sätt enligt vedertagen metod. Komplikationerna efter operationen har inte gått att undvika genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Under sådana förhållanden föreligger inte någon ersättningsbar patientskada enligt 6 § första stycket 1 eller 3 patientskadelagen.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade bolagets uppfattning och gjorde följande bedömning:

Med anledning av buksmärtor, diarré och viktnedgång genomgick patienten en mycket omfattande utredning på misstanke om en carcinoid tumör. Med hänsyn till att det förelåg klara undersökningsfynd som talade för denna diagnos var det nödvändigt att göra en buköppning för att närmare undersöka förhållandena eftersom denna cancer obehandlad alltid har en dödlig utgång. Det hade således varit felaktigt, dvs. inte i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, att inte slutföra utredningen med en buköppning. Handläggningen har alltså följt gällande medicinska undersökningsprinciper.

[…]

Nämnden anser således att patientens besvär successivt har utretts, tolkats och behandlats enligt vedertagna medicinska behandlingsprinciper. Någon skada som kunnat undvikas genom ett annat förfarande har inte uppkommit. Ersättning enligt patientskadelagen kan därför inte lämnas.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2010/777