2010:13

Felexpedierad cancermedicin. Ersättning för oro och ängslan. Ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 6 och 8 § patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en kvinna född 1924 där anmälan avser skador till följd av felexpediering av cancermedicin.

Patienten hade en känd tunntarmscancer sedan år 1994 och på grund därav ordinerades hon läkemedlet Sandostatin i form av injektionslösning som innehöll 500 mikrogram/ml. Den 16 juli 2007 skulle hon hämta ut ny medicin från apoteket. Av misstag lämnade apoteket felaktigt ut injektionslösning som innehöll 50 mikrogram/ml istället för de 500 mikrogram/ml som receptet angav.

Detta misstag upptäcktes inte förrän i april 2008 i samband med att hon vårdades för en lårbensfraktur som hon ådragit sig vid en trafikolycka. Under inneliggande vård för frakturen ramlade patienten den 1 maj och drabbades av en hjärnblödning. Hon avled samma dag i sviterna av hjärnblödningen.

Mellan april 2006 och april 2007 visade undersökningar en gradvis tillbakagång av tumören. Men mellan april och november 2007 sågs en klar volymökning av tumören och ytterligare ökning noterades i april 2008. Under denna period tappade patienten också 8 kilo i vikt och det noterades vätska i bukhålan med uppsvälld buk.

DÖDSBOET ansåg att lårbensfrakturen och den efterföljande fallskadan som slutligen ledde till döden, var en följd av felmedicineringen och gjorde gällande att detta omfattades av Patientskadelagen.

BOLAGET (Zurich) konstaterade att för låg dos av läkemedlet Sandostatin lämnades ut av Apoteket den 16 juli 2007. Detta ledde till en personskada i form av försämrat allmäntillstånd, trötthet, viktminskning och ökat bukomfång under 6 – 8 månader, dvs september 2007 – april 2008. Felexpedieringen ledde även till psykiskt lidande efter att patienten i april 2008 fått kännedom om felexpedieringen och att denna sannolikt orsakat tumörtillväxt.

Zurichs bedömning var dock att det inte var övervägande sannolikt att patientskadan var orsaken till att patienten drabbades av trafikolyckan eller att denna resulterade i en lårbensfraktur. Inte heller fallolyckan under inneliggande vård bedömdes ha orsakats av patientskadan då det var långt mer sannolikt att olyckan orsakades av ostadighet p.g.a. lårbensfrakturen. Zurich ansåg slutligen att det inte heller var övervägande sannolikt att det var patientskadan som medförde att fallolyckan på sjukhuset orsakade en hjärnblödning eller att patienten avled i sviterna av denna. Det saknas således adekvat kausalitet mellan patientskadan och dödsfallet. Zurich avböjde därför att utge ersättning för skadorna till följd av trafikolyckan, fallolyckan och själva dödsfallet med stöd av 6 § första stycket 6 patientskadelagen. När det gäller den skada som godkänts som patientskada lämnade Zurich ersättning till dödsboet för den skadelidandes sveda och värk.

PATIENTSKADENÄMNDEN gjorde följande bedömning:

Nämnden gör samma bedömning som Zurich och anser på de skäl bolaget anfört att det inte med övervägande sannolikhet föreligger adekvat kausalitet (orsakssamband) mellan felexpedieringen av cancermedicinen och hjärnblödningen som ledde till döden.

Av utredningen framgår att Zurich åtagit sig att lämna ideell ersättning till dödsboet, eftersom den första skadeanmälan gjordes (felaktigt till PSR) innan patienten avled, vilket innebär att dödsboet har rätt att ärva den skadelidandes rätt till ideell ersättning. Vid fördröjd diagnos och behandling av cancersjukdom medför den försenade diagnostiken i de allra flesta fall att en tillväxt av tumören har skett. Enligt praxis bör då en ideell ersättning med 25 000 kronor lämnas för det psykiska lidande som patienten därigenom drabbats av med oro och ängslan för att risken för återfall och död i sjukdomen kan ha ökat.

I detta fall har den för låga dosen av medicinen lett till en försämring och progress av cancersjukdomen. Den oro och ängslan som detta kan ha medfört för patienten kan jämställas med den som förekommer vid en diagnosfördröjning, vilket medför att patienten är berättigad till motsvarande schablonersättning. Eftersom Zurich i detta fall har lämnat ideell ersättning bör således även schablonbeloppet om 25 000 kronor utbetalas till dödsboet.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2010/701