2009:09

Bostadsanpassningskostnader. Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

8 § patientskadelagen (1996:799) och 5 kap. 1–5 §§ skadeståndslagen (1972:207)

Ärendet gäller en 8-årig flicka (A) som i samband med förlossningen fick en hjärnskada på grund av syrebrist. Ersättningsbar patientskada föreligger och den medicinska invaliditetsgraden har bedömts till 99 %. Tvisten gäller ersättning för bostadsanpassning.

PATIENTEN/MÅLSMAN anför att kommunen inte tillstyrkte deras ansökan ombidrag för en tillbyggnad utan kom med ett eget förslag på bostadsanpassning. Detta förslag skulle innebära en invändig ombyggnad samt en tillbyggd groventré på 3 x 3 meter mitt på husets långsida. Den invändiga ombyggnaden skulle göra A:s rum större (från 10 till 21 m2) och skulle då ta yta från vardagsrummet. Den ytan skulle efter kommunens förslag på anpassning bli 24 m2 mot tidigare 35 m2.

Man ska ha i åtanke att familjen består av 5 personer plus en assistent. Då kommunens förslag försämrar och är till stor nackdel för husets övriga boende och ägare, samt att deras förslag stoppar A i hennes deltagande med den övriga familjens aktiviteter i vistelseplanet så finner målsman inte deras förslag acceptabelt.

Då kostnaden för målsmans tilltänkta tillbyggnad skulle vara 640 000 kronor och kommunen kan bidra med 200 000 kronor så återstår det alltså 440 000 kronor. A:s skada förutan hade denna tillbyggnad inte varit aktuell. Därför är detta absolut en skadebetingad merkostnad.

För att minimera kostnaderna för A:s anpassning så skulle man kunna göra en tillbyggnad med enbart en groventré samt sov/aktivitetsrum åt A, d.v.s. utan toalett som redan finns i den befintliga huskroppen. Groventré samt större sovrum är ytor som är absolut nödvändiga för A:s hjälpmedel, aktivitetsmöjligheter m.m. Den yta som då skulle vara aktuell är ca 30 m2 (10 m2 till groventré, 20 m2 sovrum för A). Då detta är nästan helt ”torra” ytor beräknas m2-priset till 12 000 kronor/m2. Det skulle ge en totalkostnad på 360 000 kronor. Kommunen står enligt ovan för 200 000 kronor vilket gör att det är 160 000 kronor kvar efter att en minimering av kostnaderna har genomförts.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) gjorde följande bedömning:

Enligt skadeståndslagen 5 kap. 1 § första stycket 1 skall skadestånd till den som har tillfogats personskada omfatta ersättning för sjukvårdskostnad och andra kostnader. En grundläggande princip är att endast skadebetingade merkostnader ersätts, d.v.s. kostnader som står i direkt orsakssamband med skadan (patientskadan). Kostnader som den skadelidande skulle ha drabbats av oavsett skadan ersätts inte genom skadestånd. För att vara ersättningsgilla ska kostnaderna även vara nödvändiga och skäliga samt ligga inom ramen för normal standard.

PSR delar kommunens bedömning om vilka kostnader för bostadsanpassning som kan ersättas och anser att kommunens förslag om ombyggnad tillgodoser A:s behov. Bidrag utöver det som kommunen beviljat för bostadsanpassning har således bedömts som ej nödvändiga och skäliga merkostnader.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade PSR:s uppfattning att ytterligare ersättning för bostadsanpassning inte ska betalas och gjorde följande bedömning:

Enligt 8 § patientskadelagen ska patientskadeersättning bestämmas enligt bland annat 5 kap. 1–5 §§ skadeståndslagen. Detta innebär att skadestånd till den som tillfogats en personskada ska omfatta ersättning för sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande. Enligt skadeståndsrättsliga principer måste utgifterna vara såväl nödvändiga som skäliga för att ersättning ska betalas.

Att anpassa en handikappads bostad är en kommunal angelägenhet. Bestämmelserna om detta finns i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Kommunens beslut i dessa avseenden kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Det kommunala bostadsanpassningsbidraget avser att täcka de kostnader som uppkommer för att göra bostaden ändamålsenlig med hänsyn till den handikappades behov. Bidraget motsvarar därför vad som vid en skadeståndsrättslig bedömning kan anses vara nödvändiga och skäliga kostnader för anpassning av en bostad.

Nämnden gör därför samma bedömning som PSR och anser då att någon ersättning för bostadsanpassning inte kan betalas enligt patientskadelagen.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 335/2009