2009:02

Preskription. Patientens egna uppgifter.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

§ 8 i ersättningsbestämmelserna från år 1991. Numera 23 § patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en vid behandlingstillfället 33-årig kvinna, som den 19 september 1994 genomgick en s.k. MRT-hjärnundersökning. Enligt journalanteckningar konstaterades vid undersökningen förändringar som överensstämde med MS (multipel skleros). Patienten underrättades emellertid endast om att det rörde sig om immunopati för vilket det vid denna tidpunkt inte fanns några behandlingsmöjligheter.

PATIENTEN har som patientskada anmält psykiskt lidande på grund av försenad diagnos och behandling av sin MS. Hon fick först år 2005 kännedom om denna skada och har alltså inte kunnat anmäla skadan tidigare.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) ansåg att preskription förelåg och gjorde följande bedömning:

Enligt tillämpliga ersättningsbestämmelser måste den som vill kräva ersättning för behandlingsskada anmäla skadan inom tre år från det han fick kännedom om skadan men aldrig senare än tio år från det den åtgärd som orsakade skadan vidtogs. Den treåriga tidsfristen (preskriptionstiden) börjar löpa när den skadelidande fått kännedom om skadan d.v.s. han ska ha insett att en skada uppkommit och att den kan ha samband med en åtgärd från sjukvården. Om treårspreskriptionen börjar löpa så sent att det är mindre än tre år kvar till dess att tioårspreskription inträder minskar den tid som återstår för att anmäla skadan till den tid som återstår av tioårspreskriptionen.

Patienten utreddes 1994 och MRT hjärna visade förändringar överensstämmande med multipel skleros. 2005 fick hon debut av domningar i fingrar vilket ledde till utredning med remiss till neurolog där förnyad utredning med MR hjärna 2005-11-22 talade för att hon hade multipel skleros.

Patientens anmälan inkom till PSR 2006-10-10 således mer än 10 år från att MS första gången konstaterades. Hon fick kännedom om sin sjukdom MS under 2005, även vid denna tidpunkt, mer än 10 år från att sjukdomen först konstaterades. På grund av preskription kan ärendet inte sakprövas.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade PSR:s uppfattning att preskription förelåg och gjorde följande bedömning:

Den 19 september 1994 genomgick patienten en s.k. MRT-hjärnundersökning sedan hon uppvisat bortfallssymtom med domningar bl.a. runt höger öga. Vid undersökningen konstaterades enligt journalanteckning förändringar som överensstämde med multipel skleros, MS. Patienten synes dock inte ha underrättats om diagnosen MS utan fick besked om att undersökningen påvisat en genomgången nervinflammation.

Patienten har, som det får förstås, gjort gällande att det föreligger en behandlingsskada på grund av fördröjd diagnos med anledning av att hon inte vid detta undersökningstillfälle utan först vid ny undersökning år 2005 fick vetskap om diagnosen MS. Patientens skadeanmälan inkom till PSR den 10 oktober 2006.

Enligt § 8 i de i ärendet tillämpliga ersättningsbestämmelserna från år 1991 måste den som vill kräva ersättning för behandlingsskada anmäla skadan inom tre år från kännedom om skadan men aldrig senare än tio år från det den åtgärd som orsakade skadan vidtogs.

Den åtgärd som enligt patienten orsakade skadan var att diagnosen MS inte ställdes, eller att hon i vart fall inte underrättades om denna diagnos, efter undersökningen den 19 september 1994. Nämnden konstaterar att patienten, såvitt framgår av utredningen i ärendet, efter år 1994 inte förrän i mars 2005 kontaktat sjukvården angående besvär av det slag hon undersöktes för år 1994. När skadeanmälan inkom den 10 oktober 2006 hade det således förflutit mer än 10 år från det att den enligt patienten orsakade skadan uppkommit. I enlighet med 10årsregeln i § 8 i ersättningsbestämmelserna föreligger således preskription. Det förhållandet att patienten år 1994 inte uttryckligen underrättades om diagnosen MS förändrar inte denna bedömning.

Nämnden delar således PSR:s uppfattning att preskription föreligger.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 781/2008