2008:17

Dövhet efter öronkirurgi. Hörapparat tillgodoser ej vårdbehovet. Bristande information. Ej ersättning.

1. Facitbedömning. Operation avsedd att förbättra patientens hörsel har lett till dövhet. Om man hade avstått från operationen och patienten i stället hade fått en hörapparat hade skadan undvikits. Alternativet med användning av hörapparat har dock uteslutits eftersom det inte skulle ha tillgodosett patientens vårdbehov. Operationen var medicinskt motiverad. Ej ersättning.

2. Bristande information? Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

 

6 § första stycket 1 patientskadelagen (1996:799) och allmänna skadeståndsrättsliga regler

 

Ärendet gäller en 48-årig man med cholesteatom (pärlsvulst) i vänster öra. Av journalanteckning 2003-12-01 från otokirurgisk klinik framgår att patienten sedan barndomen haft återkommande sekretion (avsöndring) från vänster öra och att han opererats utomlands vid två tillfällen för en vänstersidig kronisk otit (öroninflammation). Sedan dess hade han en radikalhåla som ständigt fuktade. Det noterades också att han inte kunde använda hörapparat på vänster sida då det i sådana fall fuktade ännu mer. Patienten opererades 2003-12-03 på grund av cholesteatombildning i vänster öra. Då detta ingrepp inte åstadkom hörselförbättring, på grund av att stigbygeln växt fast, gjordes i en andra operation 2004-11-17 ett hörselförbättrande ingrepp. Efter operationen var patienten yr och senare konstaterades att patienten blivit döv på vänster öra. Yrseln gick i regress men dövheten med tinnitus bestod.

 

PATIENTEN har som patientskada anmält vänstersidig dövhet och tinnitus efter en operation med stapedotomi (stigbygeloperation) 2004-11-17. Han har också framhållit att han före denna operation fått information om att ingreppet var riskfritt.

 

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) avböjde ersättning med följande motivering:

 

Operationen i november 2004 var medicinskt motiverad och utfördes på riktigt sätt enligt vedertagen metod. I samband med operationen har patienten tillförts skada i form av vänstersidig dövhet och sannolikt utslagande av balanssinne. Enligt vår bedömning hade denna komplikation inte kunnat undvikas vare sig genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.

Med anledning av patientens uppgifter om bristande information vill vi framhålla att patientskadelagen inte innehåller någon bestämmelse om ersättning vid brister i den information som lämnas en patient före behandlingen om de särskilda behandlingsrisker som kan förekomma. Utredningen ger inte heller stöd för att det föreligger sådan brist i informationen att det uppkommit skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

 

PATIENTEN har i sin skrivelse till Patientskadenämnden framhållit att han har rätt till ersättning från patientförsäkringen. Enligt patienten är det klarlagt att öronoperationen 2004-11-17 orsakat patientskada i form av total dövhet, tinnitus och ”sannolikt utslagande av balanssinne”. Skadan förorsakar patienten ett betydande lidande och en väsentlig nedsättning av livskvaliteten.

 

Den skada som patienten drabbats av hade kunnat undvikas genom att operationen inte utförts och alternativ behandling hade erbjudits.

 

Patienten framför vidare att formuleringarna i specialistläkares utlåtande daterat 2006-08-04 att ”komplikationen hade inte gått att undvika” och att ”komplikationen är känd” indicerar att riskerna för komplikationer vid ifrågavarande ingrepp ej är helt obetydliga. Vidare är det inte utrett i ärendet om tidigare öronkirurgiska ingrepp, som han genomgått och som omnämns i specialistläkarens utlåtande, haft betydelse för en bedömning av risken för komplikationer vid det skadeanmälda ingreppet.

 

Formuleringen ”Denna komplikation är känd till all öronkirurgi och informeras rutinmässigt preoperativt” betyder inte att patienten erhållit relevant information om riskerna för komplikationer vid ingreppet. Patienten finner det inte utrett i ärendet att han erhållit sådan relevant information preoperativt.

 

Patienten uppger att han före ingreppet fick information från behandlande läkare att ingreppet var 100 % riskfritt och att operationen skulle medföra god hörsel och en väsentlig förbättring av befintlig hörselnedsättning. Patienten fick således ingen information innan ingreppet om riskerna för komplikation. Efter ingreppet framförde behandlande läkare även att detta aldrig hänt henne tidigare.

 

Patienten finner det sannolikt att behandlande läkare underskattat, och möjligen inte tillräckligt utrett, riskerna med ingreppet och därför förmedlat bilden till patienten om att allt skulle gå bra med 100 % säkerhet.

 

Patienten har dessutom betydande och uppenbara svårigheter när det gäller kommunikation, framförallt av språkliga skäl. I sådana fall är det av synnerlig vikt att behandlande läkare säkerställer att relevant information förmedlas och uppfattas korrekt av mottagaren.

 

Om patienten inför ingreppet hade informerats på ett korrekt sätt om att det förelåg risk för komplikation av allvarlig art så hade ingreppet aldrig genomförts utan han hade valt en alternativ behandling.

 

PATIENTSKADENÄMNDEN delade PSR:s uppfattning och gjorde följande bedömning:

 

Enligt 6 § första stycket 1 patientskadelagen lämnas ersättning för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd, under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande, som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.

 

Vid en prövning av patientens rätt till ersättning enligt ovan nämnda lagrum skall nämnden således först ta ställning till om de anmälda besvären hade kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet. Vid denna bedömning finner nämnden att operationen den 17 november 2004 var medicinskt motiverad och att den utfördes på ett riktigt sätt enligt en vedertagen operationsmetod. De komplikationer som uppkom i samband med ingreppet i form av bestående tinnitus, dövhet på vänster öra och yrsel har inte kunnat undvikas genom ett annorlunda utförande av operationen.

 

Nämnden har då att ta ställning till om skadan kunnat undvikas genom val av ett annat tillgängligt förfarande, som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Om man hade avstått från operationen och patienten i stället hade fått en hörapparat hade skadan undvikits. Enligt nämndens bedömning ger emellertid inte en lyckad hörapparatanvändning ett lika bra behandlingsresultat som en lyckad operation. Användning av hörapparat hade därför inte tillgodosett patientens vårdbehov i samma utsträckning som en operation. Mot bakgrund av ovanstående finner nämnden att någon ersättningsbar patientskada inte föreligger enligt 6 § första stycket 1 patientskadelagen.

 

Med anledning av patientens uppgifter om bristande information vill nämnden framhålla att patientskadelagen inte innehåller någon bestämmelse om ersättning vid eventuella brister i den information som lämnas en patient före behandlingen om de särskilda behandlingsrisker som kan förekomma. Nämnden har av denna anledning även prövat om det förelegat sådan brist i informationen att ersättning kan lämnas enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler.

 

Vid en sådan prövning konstaterar nämnden att patienten, enligt utlåtande av överläkare den 12 december 2006, inför operationen muntligen informerades om olika behandlingsalternativ vid öronkirurgi. Enligt ett senare intyg från den 6 februari 2007 framhåller samma överläkare  att man i samband med information inför operation alltid informerar patienterna om riskerna och då framförallt risken för dövhet. I nämnda intyg anges även att patienten alltid erhåller en skriftlig information inför operationen. I denna patientinformation som bifogas intyget framgår att risker vid stigbygeloperation är dövhet, yrselkänningar och tinnitus. Vårdgivaren får därmed anses ha gjort sannolikt att informationsskyldigheten gentemot patienten uppfyllts. Rätt till ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler föreligger därför heller inte.

 

PATIENTSKADENÄMNDEN

 

DNR 549/2008

 

Den här hemsidan använder cookies

Visa detaljer

Här är en lista på de cookies som används på Patientskadenämndens hemsida. I listan kan du läsa mer om syftet med våra cookies och hur de fungerar.

Namn Syfte Beskrivning Ansvarig Kategori Utgår
_cfduid Samlar data för att identifiera säker webbtrafik. Används för att samla data och analysera. Lagrar ingen personlig information. Används för att identifiera betrodd webbtrafik. Cloudflare Nödvändiga 12 månader
ARRAffinity Samlar data för att inte förlora innehåll som användare angett när t.ex. anslutningen till internet tappas. Används för att hjälpa användare som behöver stanna inom en specifik instans av en webb app eller webbsida i Azure. Sparar data även om användaren kort tappar internetanslutning så att man kan fortsätta med t.ex. formuläret när anslutningen återupptas. Azure Nödvändiga Slutet på sessionen (ca 20 minuter)
ASP.NET_SessionId Samlar data för att hålla reda på all information som lagras för sessionen. Används av webbservern för webbplatsens funktionalitet. Ingen personlig information lagras. Skapar upp ett unikt sessions-id som samlar data om all information för denna session. Informationen lagras på webbservern och identifieras genom en GUID (Globally unique identifier) och denna GUID sparas i kakan. Kakan är nödvändig för en webbsida att fungera korrekt. Microsoft.NET Nödvändiga Slutet på sessionen (ca 20 minuter)
ai_session Samlar statistiska data för Azures molnplattform som används för att ge användaren en bättre användarupplevelse. Används för att samla statistiska data och telemetri-information för applikationer som byggts i Azures molnplattform. Kakan är en unik, anonym sessionsidentifierare. Azure Nödvändiga 30 minuter
AI_buffer Samlar statistiska data för Azures molnplattform som används för att ge användaren en bättre användarupplevelse. Används för att samla statistiska data och telemetri-information för applikationer som byggts i Azures molnplattform. Kakan är en unik, anonym sessionsidentifierare. Azure Nödvändiga 30 minuter
AI_SentBuffer Samlar in nödvändiga data för att kunna bibehålla webbsidans tillstånd och status Används för att kunna skicka nödvändiga data om tillstånd och status på webbsidan och servern till Azure Azure Nödvändiga 24 timmar
TiPMix Förbättrar prestandan för användare genom spårhanteringen i Azure Innehåller antalet procent för det spår i Azure som just nu används. Spår i Azure möjliggör att man kan ha flera versioner av samma webbsida. Är procentsatsen under 50% så hanteras requests av det nya spåret i Azure, resten hanteras av produktionsmiljön Azure Nödvändiga Slutet på sessionen
x-ms-routing-name Förbättrar prestandan för användare genom spårning av serverklustret Används för att registrera vilket serverkluster som användaren tillhör för att kunna förhöja användarupplevelsen Azure Nödvändiga 24 timmar
AcceptedCookies PSN Bestämmer om cookie-rutan ska visas Används för att hålla koll på om besökaren har givit sitt medgivande till att hemsidan sparar kakor Patientförsäkringsföreningen Nödvändiga 30 dagar
PerformanceCookiesAccepted PSN Bestämmer vilka prestandakakor som får sparas Används för att hålla koll på om besökaren har givit sitt medgivande till att hemsidan sparar kakor gällande prestanda. Patientförsäkringsföreningen Nödvändiga 30 dagar
StatisticsCookiesAccepted PSN Bestämmer vilka statistikkakor som får sparas Används för att hålla koll på om besökaren har givit sitt medgivande till att hemsidan sparar kakor gällande statistik. Patientförsäkringsföreningen Nödvändiga 30 dagar
.ASPXROLES Begränsa användare som inte har rättigheter att se valda sidor eller utföra specifika aktioner Används för att definiera vilka roller/rättigheter som en användare har, vilket i sin tur påverkar vad för aktioner som användaren kan utföra samt vilka sidor de kan se. Associerad med EPiServers CMS och tillsätts när en användare loggar in i en skyddad del av webbsidan EpiServer Nödvändiga Slutet på sessionen
.EPiServerLogin Identifierar autentiserade användare Används i Episerver CMS för att identifiera autentiserade användare, påverkar endast redaktörer. Kakan sätts när en redaktör loggar in EpiServer Nödvändiga Slutet på sessionen
epihash Delar skyddade data med användaren Används för att dela skyddade data med användaren utan att användaren behöver logga in. ”Hashing” betyder att den personliga informationen som lagras inte kan associeras med en specifik individ utan ytterligare information EpiServer Nödvändiga Slutet på sessionen
_epiXSRF Samlar data för att skydda användare mot CSRF-attacker Används av EPiServer för att skydda användaren mot cross-site request forgery (CSRF). CSRF tillåter att man skickar data från en domän till en annan utan auktorisering från användaren, istället sker auktorisering i webbläsaren genom denna kaka. Påverkar endast redaktörer EpiServer Nödvändiga Slutet på sessionen
ai_user Samlar statistiska data för Azures molnplattform som används för att ge användaren en bättre användarupplevelse. Används tillsammans med ai_session. Används för att samla statistiska data och telemetri-information för applikationer som byggts i Azures molnplattform. Kakan är en unik, anonym sessionsidentifierare. Azure Statistik 12 månader