2008:16

Beviskrav för orsakssamband.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en 74-årig kvinna, som 2006-09-27 genomgick en vänstersidig höftprotesoperation (total höftledsartroplastik ad modum Lubinus SP II med cement) på grund av höggradiga artrosförändringar med nästan helt destruerat ledbrosk i höftleden. Postoperativt noterades att man i vänster lårben cementerat in en R2-protes i stället för en L2-protes. Man ansåg dock att det inte skulle bli några problem avseende stabilitet eller komfort för patienten.

Vid kontrollbesök 2007-02-05 uppgav patienten att den tidigare värken hade försvunnit men att hon hade besvär som uppfattades ligga till höger i ryggen ned glutealt (ned mot sätet). Vidare hade patienten en nedsatt tolerans mot rörelser i ryggen och framåtböjning. Patienten hade svårt att städa, bädda etc. Vid undersökning observerades att patienten rörde sig med viss stelhet i ryggen och rörligheten vid sidoböjning åt höger var minskad. Något samband mellan den felvalda proteskomponenten och patientens besvär hade behandlande läkare svårt att se.

PATIENTEN har som patientskada anmält att hon fått en felaktig protesstam inopererad i vänster lårben i samband med höftprotesoperation. Av misstag cementerades en protesstam avsedd för höger lårben in i vänster lårben. Detta har orsakat patienten bestående besvär i form av oförmåga att lyfta vänster ben liggande, svårigheter med ADL (Activities of Daily Living, ”det dagliga livets aktiviteter”), gångsvårigheter (patienten fastnar med foten och snubblar), försämrad balans, ont i ryggen och benet viker sig.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) avböjde ersättning med följande motivering:

Enligt 6 § första stycket 1 i patientskadelagen lämnas ersättning för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd, under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande, som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. För att rätt till patientskadeersättning skall anses föreligga krävs således att det finns ett orsakssamband mellan skadan och vården. Det är således inte tillräckligt att patientens skada eventuellt kan ha orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd, utan denna orsak skall vara mer sannolik än någon annan tänkbar förklaring till skadan. Bevisbördan för detta ligger i det enskilda fallet hos patienten. Beviskravet är uppfyllt om det är övervägande sannolikt att det finns ett orsakssamband.

Enligt vår bedömning ger utredningen inte stöd för att den felaktiga protesstam som inopererades i vänster lårben skulle ha orsakat patienten någon personskada. Patientens kvarstående besvär beror med övervägande sannolikhet inte på den felaktiga protesstam som cementerades in i lårbenet eller på att patienten i samband med operationen 2006-09-27 fått någon personskada, d.v.s. fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning som gått att undvika antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande, som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Någon ersättningsbar patientskada föreligger därmed inte.

Om några framtida komplikationer skulle uppkomma till följd av den felvalda proteskomponenten i vänster lårben har patienten rätt att återkomma till oss med nya ersättningsanspråk. Vi kommer då att förutsättningslöst pröva om patientens nya besvär är en följd av den felvalda protesstammen. Rätten att återkomma med nya ersättningsanspråk gäller under tio år (enligt preskriptionslagen).

PATIENTEN har i sin skrivelse till Patientskadenämnden framhållit att hon anser att den felaktigt inopererade R2protesen är orsaken till hennes bestående besvär som består av oförmåga att lyfta vänster ben liggande, svårigheter med ADL, gångsvårigheter (patienten fastnar med foten och snubblar), försämrad balans, ont i ryggen och benet viker sig.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att en ersättningsbar patientskada förelåg och gjorde följande bedömning:

Patienten har genomgått en vänstersidig höftledsplastik p.g.a. höftledsartros. Vid operationen fick hon felaktigt inopererat en protesstam avsedd för höger höft i stället för vänster höft. Hon har tidigare genomgått en högersidig höftledsplastik med bra operationsresultat.

Patienten har fått en felaktig protesstam inopererad. Mot bakgrund av att patienten inte haft några motsvarande problem efter den tidigare högersidiga operationen och i avsaknad av andra, alternativa förklaringar till de nuvarande besvären, framstår den ”felaktiga” protesen som den mest sannolika orsaken till patientens besvär med svag och stelhetskänsla kring höftleden, ”upphakningar” i höften och att benet inte följer med ordentligt. Hon bör därför medges rätt till patientskadeersättning för dessa besvär.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 465/2008