2007:05

Kostnader för personlig assistent.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

8 § patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en pojke, född år 1988 med fosterskador, som ansetts medföra en medicinsk invaliditet på 30 %. År 1990 opererades han för en hjärntumör. Efter operationen konstaterades att han var helt blind, hade högersidig hemipares, epilepsi, tal och språkstörningar etc. Operationen hade utförts omkring ett och ett halvt år för sent, vilket godkänts som patientskada och den totala medicinska invaliditeten har bedömts till 100/100 %.

TVISTEN gäller nu om kostnadsersättning för assistenters uppehälle när de åker med patienten på sommarläger skall ersättas genom patientförsäkringen.

PATIENTENS FÖRÄLDRAR uppger att det krävs minst tre assistenter per dygn när sonen ska resa bort. För varje så kallad LSS-timme (LSS = lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) utgår en kostnadsersättning och den räcker inte till för att betala tre assistenter i mer än ca en vecka om året. Sonen brukar åka på ett fem dagars läger, varvid assistenternas resa, uppehälle och traktamente för ett sådant läger innebär att pengarna tar slut. De anser att en rimlig begäran är att sonen får möjlighet att göra fler utflykter per år, t.ex. på sport eller påsklov.

Kostnaderna för assistenter vid resor är en regelbundet återkommande utgift som sonen har p.g.a. sin skada och så kommer det att vara så länge han lever. Eftersom varken kommunen, landstinget eller försäkringskassan står för de yrkade kostnaderna anser de att dessa ska betalas genom patientförsäkringen.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) har avböjt kravet med följande motivering:

Olika kostnadskrav har framställts med mellan 5 000 kr–6 810 kr/år. Totalt har ersättning för lyte och men lämnats med 760 000 kronor och olägenheter i övrigt med 90 000 kronor. Förnyad bedömning av ersättning för olägenheter i övrigt (anspänning) kommer att omprövas i juli 2007 och då livsvarigt.

Fr.o.m. april 2006 t.o.m. juni 2007 betalar vi en kostnadslivränta med 5 654 kronor/år. Beloppet avser mellanskillnaden mellan godtagbara kostnader och merkostnadsersättningen från försäkringskassan.

I juli 2007 – när sonen blir 19 år – kommer försäkringskassan att pröva aktivitetsersättning och i samband med detta har vi informerat om att man även ska ansöka om handikappersättning. Förnyat ställningstagande till kostnadsersättning ska därefter göras av oss. Vi kommer då även att beräkna inkomstförlust.

Vad gäller kostnader för assistenter som handikappad behöver för sina grundläggande behov, ska sådana kostnader ersättas genom LSS. Det är således lag på att ersättning för personliga assistenter ska ersättas genom det allmänna. Man kan begära utökat antal timmar – om sonen behöver det – även om det bara är för viss tid.

Vi har bedömt att någon ersättning för assistenternas omkostnader inte kan lämnas genom patientförsäkringen. Om sonen väljer att ha flera aktiviteter än vad som betalas genom det allmänna anser vi att lämnad ersättning för lyte och men samt olägenheter i övrigt kan tas i anspråk.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade PSR:s uppfattning och gjorde följande bedömning:

Särskilt stöd och service till funktionshindrade tillgodoses genom lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lag (1993:389) om assistansersättning (LAS).

Brukaren kan välja hur assistansen ordnas t.ex. genom att själv vara arbetsgivare och anställa en eller flera assistenter eller anlita assistenter som kommunen, kooperativ, ett företag eller annan organisation är arbetsgivare för. Av underlagen i ärendet framgår att (sonens) personliga assistans bedrivs med Karlstads kommun som assistansanordnare.

Assistansersättning lämnas med ett schablonbelopp per timme oberoende av vilka kostnader för assistansen som den ersättningsberättigade faktiskt har haft. Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) anger att schablonbeloppet bland annat är avsett att täcka omkostnader för assistenter vid gemensamma aktiviteter med den ersättningsberättigade såsom resor.

Den kostnad som yrkas i ärendet omfattas således av den rättighetslagstiftning för vilken det allmänna svarar och rätten till ersättning regleras i den lagstiftningen. Någon rätt till ytterligare ersättning genom patientförsäkringen föreligger inte.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 249/2007