2005:02
Ej preskription.
TILLÄMPLIGT LAGRUM
23 § patientskadelagen (1996:799)
Ärendet gäller en vid behandlingstillfället 13-årig flicka som 1998-12-07 opererades vid käkkirurgisk klinik med avlägsnande av en cysta i anslutning till tandanlag av visdomstand i höger underkäke.
PATIENTEN har som patientskada anmält att hon drabbades av känselbortfall i nedre delen av den högra kinden efter operationen.
Patientens skadeanmälan kom in till personskaderegleringsbolaget (PSR) 2000-01-19. PSR meddelade i besked daterat 2000-06-09 att patienten inte kunde få någon patientskadeersättning eftersom någon ersättningsbar patientskada inte ansågs föreligga.
Patientens moder återkom i brev daterat 2004-02-12 med begäran om ersättning för den nervskada som dottern drabbades av i samband med operationen 1998-12-07.
PSR avböjde på nytt ersättning med följande motivering:
Patienten har i brev daterat 2000-06-09 fått besked om PSR:s ställningstagande i ersättningsfrågan. Med brevet översändes som bilagor en folder med patientskadelagen och information om hur man överklagar. Av informationen framgår att rätten till patientskadeersättning upphör efter viss tid. Ersättningsanspråket preskriberas.
Patientens skadeanmälan kom in till PSR 2000-01-19 och gäller en skada som orsakades 1998-12-08.
Om patienten inte kan acceptera försäkringsgivarens besked i ersättningsfrågan måste hon väcka talan inom tre år från det att hon fick kännedom om att anspråket kunde göras gällande. Av patientens skadeanmälan framgår att hon hade kännedom om detta 2000-01-19. Patienten har, som det får förstås, i brev daterat 2004-02-12 meddelat att hon inte accepterar PSR:s besked i ersättningsfrågan. Då patienten inte har väckt talan inom den föreskrivna tidsfristen på tre år är ersättningsanspråket preskriberat. Ärendet kan därför inte tas upp till förnyad prövning.
PATIENTEN har i brev daterat 2004-07-22 överklagat PSR:s bedömning och begärt Patientskadenämndens yttrande.
PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att kravet inte var preskriberat såvitt avsåg krav på ersättning för bestående skada och gjorde följande bedömning:
Enligt 23 § patientskadelagen förlorar den som vill ha patientskadeersättning enligt denna lag rätten därtill, om han inte väcker talan inom tre år från det han fick kännedom om att anspråket kunde göras gällande och i varje fall inom tio år från den tidpunkt då skadan orsakades.
Patienten har i skadeanmälan som inkom till PSR 2000-01-19 krävt ersättning för skada orsakad vid operation 1998-12-07. Enligt tandläkarutlåtande fogat till anmälan kunde skadan ännu inte bedömas vara bestående. PSR har i beslutsbrev 2000-06-09 avslagit kravet. I brev 2004-02-12 återkommer patienten och kräver ersättning för bestående skada.
Preskription har inträtt endast med avseende på sådana besvär som patienten haft förutsättningar att lägga till grund för en talan sedan minst tre år. Nämnden anser att det inte är visat att patienten före 2001-02-12 fått kännedom om att det kunde röra sig om en bestående skada som hon kunde kräva ersättning för. Det ankommer således på PSR att pröva om patienten har rätt till patientskadeersättning för den skada som hon anmälde 2004-02-12. – – –
PATIENTSKADENÄMNDEN
DNR 792/2004