2004:11

Bevisbörda och beviskrav för orsakssamband.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1, 2 och 5 patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en 59-årig kvinna med gallsten. Hon genomgick 2001-11-13 en laparoskopisk kolesystektomi (operativt avlägsnande av gallblåsan med titthålsteknik). Under operationen gick den plastpåse som man skulle ta ut gallblåsan med sönder och man drog i stället ut gallblåsan med hjälp av peang. Detta medförde att galla läckte ut i buken. I efterförloppet till operationen har patienten drabbats av nedsatt diafragmafunktion samt lungfunktionsinskränkning.

PATIENTEN anmälde som patientskada att hon i samband med gallstensoperationen drabbades av en skada på diafragma vilken medfört kraftigt försämrad andningsförmåga/lungfunktion samt en obehagskänsla av varierande intensitet i mellangärdesregionen, framför allt på höger sida.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) ansåg att ersättningsbar patientskada inte förelåg och gjorde följande bedömning:

För att man ska få ersättning genom patientförsäkringen krävs att man i samband med vård eller behandling tillfogas en personskada som hade kunnat undvikas. Ersättning lämnas också om man får en felaktig behandling som leder till en personskada. Däremot har man inte rätt till ersättning enbart av det skälet att behandlingen inte leder till ett önskat resultat eller att det uppstår en komplikation.

Enligt vår bedömning var operationen medicinskt motiverad och den genomfördes enligt en vedertagen metod och på ett riktigt sätt. Tidssambandet talar för att diafragmaskadan skulle ha uppkommit i samband med galloperationen. Vår bedömning är dock att det varken finns något moment under operationen eller någon anatomisk relation som kan förklara uppkomsten av en påverkan på diafragma eller dess nerver (nervus frenikus) i samband med en galloperation. Mindre spill av galla i buken medför inte risk för ökade komplikationer. Om skadan på diafragma har uppkommit i samband med operationen är vår bedömning att den inte hade kunnat undvikas genom ett annorlunda utförande av operationen. Det fanns inte heller någon annan metod som på ett mindre riskfyllt sett hade tillgodosett vårdbehovet. Under sådana förhållanden föreligger inte rätt till patientskadeersättning.

PATIENTEN ifrågasatte PSR:s bedömning att skadan inte gått att undvika och ansåg att något oförutsett måste ha hänt under operationen och menar att resultatet av operationen annars inte hade blivit som det har blivit. Hon menar att det faktum att hon inte hade några andningssvårigheter före operationen talar för att hon tillförts en skada i samband med operationen.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade PSR:s uppfattning att ersättningsbar patientskada inte förelåg och gjorde följande bedömning:

Patienten har anfört att det inte bör ligga henne till last att man inte kunnat förklara hur skadan uppkommit. Nämnden vill med anledning härav upplysningsvis framhålla följande. Försäkringsgivaren har att objektivt utreda en skadeanmälan. Om försäkringsgivaren inte finner något samband mellan skadan och den vidtagna åtgärden är det patienten som måste bevisa att det finns ett orsakssamband. Beviskravet är uppfyllt om det är övervägande sannolikt att skadan orsakats av den vidtagna vårdåtgärden.

I detta fall har det inte kunnat klarläggas vad som orsakat skadan. Det föreligger ett tidsmässigt samband med operationen. Nerven som styr mellangärdesmuskeln är emellertid inte skadad. Att diafragman skulle ha skadats mekaniskt i samband med titthålsoperationen är inte sannolikt. Det är heller inte sannolikt att gallan som läckte ut när gallblåsan avlägsnades kunnat kemiskt irritera eller förlama muskeln. Den pleuritretning som eventuellt uppkom efter operationen kan inte heller förklara uppkomsten av den anmälda skadan. Det är med hänsyn till vad som nu sagts inte övervägande sannolikt att det finns ett orsakssamband mellan skadan och operationen. Det föreligger därmed inte någon rätt till patientskadeersättning enligt 6 § första stycket 1, 2 och 5 patientskadelagen.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 404/2004