2001:17

Nervskada genom mekaniskt våld efter sympatektomi. Ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en 43-årig man med Hortons syndrom (migränliknande huvudvärk).

PATIENTEN anmälde, att han efter en operation 1998-09-08 drabbats av markant ökad huvudvärk, oförmåga att äta och infektion i området runt hans kateter för näringstillförsel, s.k. PEG-området (PEG = percutan endoskopisk gastrotomi). Metoden innebär att en sond för näringstillförsel införs till magsäcken via bukväggen. Patienten har sedan barndomen haft besvär av Hortons syndrom. I början av 1990-talet fick han även kronisk värk bakom vänster öga och mer frekventa perioder med anfall. En operation planerades och inför denna informerades patienten enligt handlingarna om att ingen neurokirurgisk metod hittills givit permanent smärtlindring samt om de biverkningar som kan förekomma. Operationen utfördes den 8 september 1998 (operativ exstirpation av vänster ganglion cervikale superior).

Vid ett återbesök den 15 september 1998 var patienten mycket svullen och hade svårt att svälja. Eftersom det fanns en liten misstanke om infektion fick han antibiotikabehandling. Av handlingarna framgår att patienten även efter operationen hade svår huvudvärk och återkommande attacker. I de medicinska handlingarna anges att patienten fått en s.k. glossopharyngeusneuralgi (nervsmärtor i området vid tunga och svalg). Han fick svårt att äta och minskade mycket i vikt. Patienten fick näring via PEG-sonden, som opererades in den 28 april 1999. Patienten fick en infektion kring sonden som medförde antibiotikabehandling.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) avböjde ersättning i ärendet med följande motivering:

Patientskadelagen anger vilka situationer som kan ge rätt till ersättning vad gäller skador som uppträder i samband med vård och/eller behandling.

För att man skall få ersättning krävs att man i samband med vård eller behandling tillfogas en personskada som hade kunnat undvikas. Ersättning lämnas också, om man får en helt felaktig behandling som leder till en personskada. Däremot har man inte rätt till ersättning enbart av det skälet att behandlingen inte leder till ett önskat resultat eller att det uppstår en komplikation.

Det var enligt vår bedömning medicinskt motiverat att utföra operationen med hänsyn till patientens besvär. Operationen har utförts på ett korrekt sätt.

Inga av de angivna besvären hade kunnat undvikas om ingreppet utförts på annat sätt eller om man känt till att problemen skulle uppstå. Någon annan behandlingsmetod med chans till bättring av patientens mycket svåra tillstånd finns inte och hans smärttillstånd var sådant att försök med kirurgi måste anses motiverat.

Sammanfattningsvis finner vi att den behandling patienten fått varit medicinskt motiverad och har utförts på ett korrekt sätt. De anmälda besvären har inte gått att undvika, vare sig genom ett annorlunda utförande med den valda metoden eller genom en annan tillgänglig metod som hade tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.

Patientskadelagen innehåller inget åtagande om att lämna ersättning vid brister i den information som lämnas till en patient före en behandling om de särskilda behandlingsrisker som kan förekomma. Patienten har inte visat att det föreligger sådan brist i informationen så att skadeståndsskyldighet uppkommit.

Av journalanteckningarna framgår att patienten inför ingreppet informerades om att ingen neurokirurgisk metod dittills hade givit definitiv smärtlindring, att smärtlindring inte kunde garanteras och att man till att börja med även kunde få förvärrade symptom. Komplikationen glossopharyngeusneuralgi som lett till oförmåga att svälja (och som lett till inläggning av PEG-kateter) var vid tiden för operationen en okänd komplikation som man därför inte kunde lämna någon information om.

Rätt till patientskadeersättning föreligger inte.

PATIENTEN har i sina skrivelser till Patientskadenämnden uppgett, att man före operationen garanterat att hans huvudvärk inte skulle bli sämre. Han upplystes också om allmänna risker vid narkos. Patienten anger att om man förklarat riskbilden före ingreppet hade han inte gjort operationen. Efter ingreppet kvarstår besvären med huvudvärk och en komplikation som yttrar sig i att han inte kan äta eller dricka. Han har en knapp inopererad i magen och näringsintaget sker med hjälp av pump. Patienten kräver ersättning för sitt lidande och den ekonomiska förlusten.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att ersättningsbar patientskada förelåg och gjorde följande bedömning:

Nämnden vill inledningsvis framhålla att sympatektomi inte kan betraktas som en etablerad behandlingsmetod vid Hortons huvudvärk. Även om patienten hade en synnerligen besvärlig sjukdomsbild anser nämnden dessutom att operationsindikationen var tveksam. Enligt 6 § första stycket 1 patientskadelagen lämnas patientskadeersättning för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av en vårdåtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas exempelvis genom ett annat utförande av det valda förfarandet. Enligt nämndens mening är det övervägande sannolikt att den påvisade nervskadan (nervus glossopharyngeusskadan) uppkom vid operationen – sympatektomin – den 8 september 1998. Nervskadan, som bl.a. fått till följd att patienten inte kan äta eller dricka, får således anses orsakad av en vårdåtgärd.

Operationen beskrivs som okomplicerad och hur skadan har uppkommit är oklart. En kompression av nerven från en postoperativ blödning (ett hämatom) eller ett ödem är möjliga förklaringar men mer sannolikt är att förlamningsskadan har orsakats av att nerven utsatts för ett onödigt våld under operationen, exempelvis genom ett tryck från ett operationsinstrument. Enligt nämnden kan den uppkomna glossopharyngeusskadan jämföras med skador på stämbandsnerven (recurrenspareser) vid strumaoperationer. Även vid stämbandsskador beskrivs i allmänhet operationerna som okomplicerade men trots detta talar det mesta för att skadorna orsakats av att recurrensnerven utsatts för ett mekaniskt våld, som kunnat undvikas. Av samma skäl anser nämnden att glossopharyngeusskadan hade kunnat undvikas och att det därför föreligger rätt till patientskadeersättning.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 47/2001