2001:15

Kranskärlsoperation. Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 4 samt tredje stycket patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en 53-årig man, som 1999-03-02 genomgick en bypassoperation till följd av angina pectoris (anfallsvis uppträdande smärta under bröstbenet; uttryck för akut syrebrist i hjärtmuskulaturen oftast som följd av åderförkalkning i hjärtats kranskärl).

Patienten hade haft en hjärtinfarkt 1998-03-09 och försämrades under hösten 1999. Han hade en angina med instabilitet grad 3. Utredning visade god vänsterkammarfunktion men han hade tidigare haft en ocklusion (tilltäppning) av den högra huvudstammen och erbjöds operation. Han opererades för kärlkramp med en bypassoperation 1999-03-02. En vecka efter operationen fick patienten sårinfektion och instabilitet i sternum (bröstbenet). Han opererades ytterligare två gånger dels 1999-03-17, dels 1999-03-25 då man sydde in en Leyprotes (platta) för att stabilisera bröstkorgen. Därefter läkte sternumsåret. Han behandlades med antibiotika fram till 1999-06-17. Då noterades att såren var helt läkta och att bröstbenet var stabilt. I journal 1999-11-22 anges att det inte finns några infektions eller instabilitetstecken. Såret hade då varit läkt i sex månader och patienten var helt arbetsför.

PATIENTEN anmälde som patientskada stafylokockinfektion i operationssåret efter bypassoperationen. Infektionen ledde till ytterligare två operationer. Redan vid hemgång 1999-03-09 hade såret börjat vätska sig. Trots detta skickades han till hemortslasarettet för konvalescensvård och uppföljning. Där fanns dock ingen plats, varför han skickades hem. Han blev utskriven för tidigt och fick själv ta hand om det infekterade såret. Han hade en omfattande mjukdelsinfektion och klara tecken på sternumosteit. Vid den andra omopertionen tvingades man lägga in en Leyprotes, som han får bära hela livet. Han accepterar inte att han ska tvingas tåla en nosokomial infektion (infektion som uppstår på sjukhus) efter ett planerat thoraxingrepp. En sådan infektion ska inte behöva tolereras av någon patient oavsett hur allvarlig grundsjukdomen är. Infektionen skulle ha kunnat undvikas.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) avböjde ersättning med följande motivering:

PSR utreder om den skada som är anmäld ger rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Vi tar inte ställning till olika ansvarsfrågor som t.ex. resurser inom sjukvården.

Infektionen har sannolikt orsakats av att smittämne har överförts i samband med behandlingen. Ersättning från patientförsäkringen kan då lämnas om omständigheterna kring den uppkomna infektionen har varit sådana att infektionen inte skäligen ska behöva tålas.

Vid operativa ingrepp finns alltid risk för att infektion kan uppkomma. Det är en risk som patienten därför får räkna med och en komplikation som man i det enskilda fallet som regel inte kan förebygga eller förhindra genom ett annat utförande av behandlingen. I detta fall har infektionsrisken varit ringa och infektionen svår att förutse. Infektionen måste dock anses vara av mindre svår karaktär än den sjukdom som patientens opererades för. Även om infektionens följder betecknas som svåra anser vi därför att patienten får tåla infektionen utan rätt till patientskadeersättning.

Vi anser vidare att infektionen inte hade kunnat undvikas genom ett annorlunda behandlingsförfarande. Behandlingen var medicinskt motiverad och utfördes på riktigt sätt enligt vedertagen metod. Det fanns inte någon annan behandlingsmetod, som hade tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Patienten har bedömts, behandlats och övervakats på ett riktigt sätt. Under sådana förhållanden är det ingen skada som ger rätt till patientskadeersättning.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade PSR:s uppfattning att ersättningsbar patientskada inte förelåg och gjorde följande bedömning:

Infektionen har ansetts bero på smittämne som överförts vid operation den 2 mars 1999. Rätt till ersättning föreligger då om inte omständigheterna är sådana att infektionen skäligen måste tålas. Vid denna skälighetsbedömning skall enligt 6 § tredje stycket patientskadelagen beaktas arten och svårhetsgraden av den sjukdom eller skada som åtgärden avsett, patientens hälsotillstånd i övrigt samt möjligheten att förutse infektionen.

Risk för infektion föreligger i princip alltid vid operativa ingrepp. Det är således en risk som man alltid får räkna med och en komplikation som man i det enskilda fallet som regel inte kan förebygga eller förhindra genom ett annat utförande av behandlingen.

Patientens grundsjukdom var svår. Han hade en instabil angina med tidigare tilltäppning av en huvudstam samt tidigare hjärtinfarkt 1998. Operationen den 2 mars 1999 var medicinskt väl motiverad. Sternuminfektionen har sedan medfört två reoperationer och insättandet av en platta för att stabilisera bröstkorgen samt antibiotikabehandling i tre månader. Patienten blev dock därefter helt återställd och arbetsför och infektionen har således inte medfört några bestående men.

Vid en samlad bedömning av de omständigheter som angetts ovan finner nämnden att patienten skäligen får tåla infektionen utan rätt till ersättning. Någon ersättningsbar patientskada föreligger därför inte.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 293/2001