2000:21

Embryo. Ej patient. Ej ersättning för infektion.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

2 § och 6 § tredje stycket patientskadelagen (1996:799). Jfr 1995:04

Ärendet gäller en kvinna, född är 1961, som behandlats för infertilitet sedan år 1996.

Patienten genomgick IVF-behandling med punktion och överföring av embryon i oktober 1997. Två av patientens embryon kunde frysas. När dessa tinades år 1998 kunde de inte överföras på grund av bakterieväxt i odlingen

PATIENTEN anmälde att hon mådde fysiskt och psykiskt dåligt på grund av att befruktade ägg före försöket till överföring år 1998 förstörts genom angrepp av bakterier. Hon ansåg att de förstörda befruktade äggen var hennes sista chans att få barn. Nu måste hon genomgå ytterligare behandling vilket medför inte bara psykiska och fysiska besvär utan också ekonomiska problem, eftersom hon betalar sina behandlingar själv.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) avböjde ersättning med följande motivering:

Patientskadeersättning lämnas för personskada om det är övervägande sannolikt att skadan är orsakad av undersökning, vård eller behandling under förutsättning att skadan hade kunnat undvikas. De intyg vi fått visar att patienten redan i mars 1997 d.v.s. cirka ett år innan händelsen med de infekterade äggen inträffade hade fysiska och psykiska besvär. Vår bedömning är att det misslyckade IVF försöket inte orsakat de besvär patienten anmält. Av handlingarna framgår att patienten haft det mer än normalt besvärligt under IVF behandlingarna. Detta beror inte på de infekterade äggen utan på behandlingen som sådan.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade PSR:s uppfattning att ersättningsbar patientskada inte förelåg och gjorde följande bedömning:

En första förutsättning för rätten till patientskadeersättning är enligt 6 § första stycket patientskadelagen att det uppkommit en personskada på en patient. I det nu aktuella fallet har bakterieväxt skadat embryon som därmed inte kunnat användas vid behandling på grund av barnlöshet. (Termen för det befruktade ägget är embryo t.o.m. andra graviditetsmånaden.) Modern har anmält att hon drabbats av fysiska och psykiska besvär till följd av det inträffade.

Först uppkommer fråga om embryona är att betrakta som patienter. Patientskadenämnden har tidigare i liknande fall gjort den bedömningen att ett foster som blir föremål för behandling endast kan betraktas som patient om det senare föds med liv. Av det följer att de två förstörda embryona – i detta fall rör det sig t.o.m. om förstadium till embryon – inte kan betraktas som patienter. Nämnden har sedan att ta ställning till om modern är att betrakta som patient i det nu aktuella sammanhanget. Eftersom modern var föremål för behandling för sin barnlöshet och embryot skulle kunna ses som en del av hennes kropp anser nämnden att det är naturligt att utgå från att modern är patient även om behandlingen när skadan inträffade inte var direkt riktad mot hennes kropp.

Med hänsyn till det anförda får modern, genom att två embryon skadats av bakterieväxt och inte kunnat användas vid behandling av barnlöshet, anses ha drabbats av kroppsskada. Modern har därutöver anfört att hon drabbats av psykiska besvär som en följd av infektionen. Av föreliggande utredning framgår dock att hennes psykiska besvär som kan relateras till embryoinfektionen endast kan ses som marginella i förhållande till den psykiska sjukhistoria som fanns före behandlingen.

Vid den skälighetsbedömning som skall göras enligt 6 § första stycket 4 och tredje stycket patientskadelagen, i det fall smittämne som i det nu aktuella fallet har överförts i samband med vårdåtgärd, anser nämnden att grundsjukdomen, d.v.s. infertiliteten, är betydligt allvarligare än embryoinfektionen. Infektionskomplikationen bör därför tålas utan rätt till ersättning.

Vidare anser nämnden att infektionskomplikationen inte heller kunnat undvikas genom ett annat utförande av behandlingen eller genom val av annat tillgängligt förfarande. Rätt till patientskadeersättning enligt 6 § första stycket 1 patientskadelagen föreligger därför inte.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 764/1998