2000:12

Erfaren specialist inom området. Ej ersättning. Jfr 2008:11.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § andra stycket patientskadelagen (1996:799)

Ärendet gäller en 69-årig kvinna med ett pigmentnaevi (födelsemärke) på vänster överarm.

Patienten sökte vårdcentral den 16 juli 1997. Hon hade sedan flera år ett pigmentnaevi på vänster överarm, 5 mm i diameter. Hon hade nu fått sårigheter i märket och ville ha det avlägsnat. Födelsemärket opererades bort. Efter en längre tids behandling vid vårdcentralen remitterades patienten till hudklinik där hon behandlades under februari–mars 1998.

Patientens besvär försämrades sedan och hon fick gå på omläggningar och fick även penicillinbehandling. I juni 1999 var patienten förbättrad men i juli försämrades hon på nytt med nya sår både över och under armbågslederna och även på händerna. Patienten hade genomgått cortisonbehandling som då var under nedtrappning.

Under utredningens gång har det visat sig att rätt diagnos var seborrhoisk keratos, vilket bort leda till att man antingen inte vidtagit någon åtgärd alls eller avlägsnat förändringen genom ett enklare ingrepp.

PATIENTEN yrkade ersättning för sitt lidande. Hon har staffylokocker i sina sår och bölder. Hon har värk och kan bara använda en arm, den andra är inpackad. Enligt läkarna kommer hon aldrig att bli bra.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) avböjde ersättning utan att gå in på den hos Patientskadenämnden aktualiserade frågan om vem som skall anses vara ”erfaren specialist inom området”.

PATIENTSKADENÄMNDEN delade PSR:s bedömning att ersättningsbar patientskada inte förelåg men tog särskilt upp frågan om vad som menas med erfaren specialist inom området. Nämnden lämnade följande motivering:

Nämnden har prövat om rätt till patientskadeersättning kan föreligga enligt patientskadelagen 6 § första stycket 1, 3 eller 4. Vid prövning enligt punkterna 1 och 3 skall enligt 6 § andra stycket den handlingsnorm tillämpas som gäller för en erfaren specialist inom området. Nämnden behandlar därför först frågan om vad som avses med en sådan specialist.

”Erfaren specialist inom området”

I ärendet har inhämtats utlåtande från en medicinsk expert på hudsjukdomar. I utlåtandet anges att det var riktigt av den behandlande läkaren, som var allmänläkare, att avlägsna födelsemärket på det sätt som skedde, eftersom denne bedömde förändringen som ett pigmentnaevus i vilket det uppkommit ett sår och alltså inte kunde utesluta ett malignt melanom. Enligt samma utlåtande hade dock en hudläkare troligen ställt rätt diagnos, seborrhoisk keratos, och antingen inte vidtagit någon åtgärd alls eller avlägsnat förändringen genom ett enklare ingrepp. Frågan är då om man vid bedömningen skall utgå från den erfarne allmänläkaren eller den erfarne hudläkaren.

Förarbetena till lagen anger inte närmare vad som avses med specialist inom området. Det har i propositionen (1995/96:187) endast gjorts en hänvisning (s. 81) till de olika specialistområdena i förordningen om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. (1984:545) där såväl allmänläkare som hudläkare anges. Av förarbetena framgår i övrigt inte annat än att avsikten varit att specialistbegreppet i lagen skall tolkas på samma sätt som tidigare skett enligt den frivilliga patientförsäkringen, vilken gällde innan patientskadelagen trädde i kraft och som i stora delar legat till grund för lagstiftningen. Vid tillämpningen av villkoren i den frivilliga försäkringen har praxis varit att i den här angivna situationen utgå från hur en erfaren allmänläkare, och inte en erfaren hudläkare, skulle ha tolkat symptomen samt de åtgärder denne skulle ha vidtagit. Nämnden anser därför att det i föreliggande fall är den erfarne allmänläkarens handlingsnorm som skall ligga till grund för bedömningen. – – –

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 151/2000