2000:09

Sympatektomi. Bristande information. Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

Allmänna skadeståndsrättsliga regler

Ärendet gäller en 67-årig man med angina pectoris (kärlkramp).

Patienten fick en hjärtinfarkt 1988 och genomgick bypass operation 1989 på grund av kärlkramp. Han var besvärsfri en kortare tid men fick återkommande kärlkrampsbesvär och har genomgått sammanlagt 6 st. ballongsprängningar av kranskärlsförträngningar. Trots detta har han haft besvär med bröstsmärtor som bedömts vara orsakade av kärlkramp. Han fick en baksträngsstimulator inopererad i smärtstillande syfte 1994 och genomgick den sista dilatationsbehandlingen (dilatation = utvidgning) i maj 1997. Coronarangiografi i september 1997 visade någon mindre förträngning på kranskärlen, dock ingen som lämpade sig för förnyad operation eller ballongdilatation. På grund av fortsatta dagliga besvär med smärtor i bröstet och även smärtor nattetid föreslogs därför en s.k. sympatectomi, d.v.s. avskärning av en nerv på insidan av bröstkorgen på båda sidor. Operationen utfördes komplikationsfritt 1997-12-10. Vid ingreppet var man tvungen att göra ett par extra öppningar i bröstkorgsväggen på vänster sida för att kunna hålla undan vävnad som var i vägen för den nerv som skulle delas. Efter operationen hade patienten svåra problem med smärta, dels av samma typ som tidigare men även en nytillkommen djup smärta bakåt i ryggen. Han fick även ångest, oro och depression.

PATIENTEN påpekade bl.a. att opererande läkare borde ha informerat honom om risken för de komplikationer som han drabbades av.

PERSONSKADEREGLERINGSBOLAGET (PSR) avböjde ersättning enligt 6 §1 patientskadelagen med hänvisning till att den anmälda skadan inte gått att undvika, vare sig genom ett annorlunda utförande av den valda metoden eller genom en annan tillgänglig metod som hade tillgodosett vårdbehovet på ett totalt sett mindre riskfyllt sätt.

Med anledning av patientens uppgifter om bristande information framhöll PSR att patientskadelagen inte innehåller någon bestämmelse om att lämna ersättning vid eventuella brister i den information som lämnas en patient före behandlingen om de särskilda behandlingsrisker som kan förekomma. Patienten har i detta fall inte heller visat att det föreligger sådan brist i informationen att skadeståndsskyldighet uppkommit. Vid informationen till patienten före ett ingrepp diskuteras i regel inte risken för mycket sällsynta komplikationer såsom den som patienten drabbades av.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att ersättningsbar patientskada inte förelåg och att inte heller informationsfrågan ledde till ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler samt gjorde följande bedömning:

Mot bakgrund av att patienten hade ett svårt smärttillstånd och att annan behandling inte gett smärtlindring får operationen den 10 december 1997 anses vara motiverad. Utredningen i ärendet ger inte belägg för annat än att ingreppet utförts på ett riktigt sätt enligt en vedertagen operationsmetod. Enligt nämndens mening har den uppkomna komplikationen i form av ytterligare ett smärttillstånd inte kunnat undvikas, d.v.s. förebyggas eller förhindras genom ett annorlunda utförande av det valda förfarandet eller genom val av annat tillgängligt förfarande som från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Nämnden anser därför att patienten inte är berättigad till ersättning enligt 6 § första stycket 1 patientskadelagen.

Med anledning av patientens uppgifter om bristande information vill nämnden i likhet med PSR framhålla att patientskadelagen inte innehåller något åtagande att lämna ersättning vid eventuella brister i den information som lämnas en patient före behandlingen om de särskilda behandlingsrisker som kan förekomma.

Nämnden har även prövat om det förelegat sådan brist i informationen att ersättning kan lämnas enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler. Vid en sådan prövning anser nämnden att den behandlande läkarens informationsskyldighet inte kan omfatta alla tänkbara risker och komplikationer som ingreppet kan leda till. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd konstaterade i beslut den 17 mars 1999, med anledning av patientens anmälan mot den behandlande läkaren, att vid informationen till patienten före ett ingrepp diskuteras i regel inte risken för mycket sällsynta komplikationer såsom den patienten i detta ärende drabbades av. Eftersom det oförklarliga smärttillståndet således får anses mycket ovanligt kan den bristande informationen inte läggas läkaren eller vårdgivare till last som vårdslös och därmed föreligger inte heller rätt till ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 655/2000