1999:01

Patienten avböjt av ekonomiska skäl. Plastikkirurgi. Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 patientskadelagen (1996:799)

En 66-årig kvinna genomgick den 10 maj 1977 en estetisk ögonlocksoperation. Hon hade tidigare, år 1978, genomgått ansiktslyftning och ögonlocksplastik. Den 17 mars 1997 vände hon sig till plastikkirurg. Enligt journalen önskade hon åter övre ögonlocksplastik därför att ögonlocken kändes tunga. Hon informerades då om att övre ögonlocksplastik knappast skulle göra så stor skillnad utan att ögonbrynen egentligen behövde lyftas. Patienten ansåg emellertid att en sådan operation var för dyr. Vid återbesök den 5 maj 1997 informerades patienten om att ärren efter den tidigare operationen låg högt och att endast ett begränsat ingrepp kunde göras. Patienten ville ha övre ögonlocksplastik.

Vid operationen den 10 maj 1997 åtgärdades de övre ögonlocken. Efter avslutad suturering noterades att ögonspringan inte kunde slutas helt. Man gjorde därför ett mindre ingrepp på undre ögonlocken för att försnäva ögonspringan.

Den 23 november 1998 genomgick patienten operation hos en annan läkare. På grund av lågtstående ögonlock gjordes en förkortning av båda ögonlockskanterna. Vid undersökning hos ögonläkare den 2 februari 1999 noterades att patienten hade en tämligen vid ögonspringa på höger öga. När hon blundade kvarstod en diastas på omkring 2 mm, men när hon knep ihop ögonlocken täcktes ögonspringan.

PATIENTEN anmälde som patientskada att hon efter operationen den 10 maj inte kan sluta ögonlocken och därmed har svullnad, tårtillförsel och värk samt att ögonen är asymmetriska. Hon har framhållit att hon inte enträget bett om övre ögonlocksplastik. Hon hade rådfrågat operatören och han hade tyckt att hon skulle genomgå en sådan. Hon har bekräftat att den av operatören föreslagna operationen med brynlyft skulle blivit för dyr. Hon har vidare uppgett att hon inte blivit bättre efter den korrigerande operationen i november 1998.

FÖRSÄKRINGSBOLAGET (TryggHansa) har avböjt att betala ersättning med följande motivering: ”Enligt vår bedömning har den anmälda skadan inte kunnat undvikas genom ett annorlunda utförande av den valda behandlingsmetoden. Att man i efterhand kan säga att ett brynlyft, som patienten av ekonomiska skäl avstod från, hade varit ett bättre alternativ berättigar inte till patientskadeersättning.”

PATIENTSKADENÄMNDEN delade bolagets uppfattning att ersättningsbar patientskada inte förelåg och gjorde följande bedömning:

Enligt 6 § första stycket 1 patientskadelagen lämnas ersättning för personskada på patient om det föreligger övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd, under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande, som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.

Vid en prövning av patientens rätt till ersättning enligt ovan nämnda lagrum skall nämnden således först ta ställning till om den anmälda skadan kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet. Nämnden anser att operationen med övre ögonlocksplastik den 10 maj 1997 utfördes på ett riktigt sätt och att det med den valda operationsmetoden inte gick att undvika att operationen medförde en slutningsdefekt. Den anmälda skadan hade således inte kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet.

Nämnden har då att ta ställning till om skadan kunnat undvikas genom val av ett annat tillgängligt förfarande, som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Av utredningen i ärendet framgår att den privatpraktiserande plastikkirurgen, i den diskussion med patienten som föregick operationen, föreslog s.k. pannlyft (eller brynlyft) som den lämpligaste metoden för att uppnå önskat resultat. Denna operation ansåg patienten bli alltför dyr och behandlande läkare och patient överenskom därför i stället att operation med övre ögonlocksplastik skulle utföras. Enligt försäkringsbolagets rådgivande specialistläkare hade, vid en bedömning i efterhand, den initialt föreslagna metoden (pannlyft) varit en bättre behandling medan den tillämpade operationsmetoden med övre ögonlocksplastik var olämplig eftersom den ledde till en försämrad ögonlocksslutning orsakad av korthet i de undre locken. Att det förhöll sig på det sättet doldes emellertid före ingreppet av det relativa hudöverskottet på de övre locken. Med den kunskap som förelåg vid behandlingstillfället var det därför en vedertagen behandling att välja övre ögonlocksplastik. Vid en bedömning i efterhand anser nämnden emellertid att operationsmetoden med s.k. pannlyft skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. För att patientskadeersättning skall kunna lämnas krävs därutöver också att det alternativa förfarandet fanns tillgängligt. I detta fall hade patienten inte accepterat operationsmetoden med pannlyft. Denna metod var därför inte möjlig att använda och kan därför inte anses utgöra ett sådant annat tillgängligt förfarande som avses i lagen. Med hänsyn till detta och vad som i övrigt anförts ovan föreligger inte någon ersättningsbar patientskada.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 174/1999