1995:03

Barns födelse. Ej personskada. Mammans besvär. Ersättning. Misslyckad abort.

Patienten, som är född år 1967, sökte den 14 januari 1992 läkare p.g.a. oplanerad graviditet. Man konstaterade då att graviditeten motsvarade angiven havandeskapstid enligt senaste menstruation, d.v.s. 8 veckor. Den 23 januari 1992 genomgick patienten en abort – poliklinisk vacuumexaeres. Drygt fyra månader senare sökte patienten på mödravårdscentralen för oregelbundna småblödningar under samtidig p-pillerkonsumtion. Graviditetstest var positivt och ultraljudsundersökning visade ett foster motsvarande graviditetsvecka 28–29, vilket stämde med den senaste menstruationen som hänförde sig till tidpunkten före aborten. Vid en så långt framskriden graviditet var det för sent att utföra abort. Patienten födde den 19 september 1992 en son.

Konsortiet för patientförsäkring, numera Personskadereglering AB (PSR), har lämnat ersättning för den misslyckade aborten med 8 000 kr. Man har beaktat den psykiska påfrestning som det misslyckade abortingreppet inneburit. Ersättningen avsåg att kompensera sveda och värk inklusive eventuella kostnader.

PATIENTEN anser att den ersättning som har utbetalats för det felaktiga abortingreppet är alldeles för låg och inte på något vis kompenserar den sveda och värk den felaktiga behandlingen har medfört. Föräldrarna var bl.a. rädda för fel på barnet i och med att aborten inte blev ordentligt utförd. Dessutom yrkar patienten ersättning för framtida inkomstförlust efter förlossningen, eftersom barnet – som var välkommet men inte planerat – påverkar föräldrarnas möjligheter att arbeta.

PSR har avvisat patientens begäran om ytterligare ersättning med följande motivering:

Patientförsäkring gäller för skador av kroppslig art som uppkommit som en direkt följd av behandling. Ersättningen för en behandlingsskada beräknas enligt 1–5 §§ skadeståndslagen.

I detta fall har behandlingsskadan inte medfört någon sjukskrivning, men PSR har lämnat ideell ersättning och ersättning för eventuella kostnader.

I detta fall har graviditeten inte kunnat avbrytas när den väl konstaterats (den 4 juni 1992). Enligt PSR:s mening kan den fullföljda graviditeten inte betecknas som vare sig skada av kroppslig art eller som personskada. Ytterligare ersättning har därför avböjts.

Patienten har efter PSR:s ställningstagande begärt att ärendet underställs nämnden för prövning.

PSR har därefter översänt ärendet till nämnden med följande frågeställningar:

- Anser nämnden att ytterligare ersättning skall lämnas för den godkända behandlingsskadan?

- Anser nämnden att ersättningsbar behandlingsskada föreligger avseende den fortsatta graviditeten?

NÄMNDENS BEDÖMNING

HAR BARNET DRABBATS AV NÅGON SKADA?

Detta har inte påståtts i ärendet men nämnden vill ändå beröra frågan eftersom den i utländsk rätt varit föremål för intresse i sammanhang med en juridisk situation som i anglosaxisk rätt går under beteckning ”wrongful life”. Nämndens uppfattning är att det aldrig kan betraktas som en skada för ett barn att det föds med liv, i synnerhet om det föds helt friskt, men även om dess liv skulle vara förenat med en genetisk skada.

HAR MODERN DRABBATS AV EN SKADA?

Tillämpningen av § 2.1

Enligt denna ersättningsbestämmelse, vilken är den som kan komma i fråga i detta ärende, avses med behandlingsskada en skada av kroppslig art som med övervägande sannolikhet uppkommit som en direkt följd av undersökning, behandling eller annan dylik åtgärd och som utgör en sådan komplikation till en medicinskt motiverad åtgärd som kunnat undvikas.

PSR:s rådgivande läkare har med tillämpning av det s.k. facitresonemanget konstaterat att den fortsatta graviditeten i detta fall hade kunnat undvikas. Nämnden anser därför att de besvär av kroppslig och därmed sammanhängande besvär av psykisk art som den oplanerade graviditeten kan ha förorsakat patienten efter det misslyckade abortingreppet den 23 januari 1992 får betraktas som en sådan ersättningsbar behandlingsskada som omfattas av försäkringen. PSR bör således närmare utreda vilken ersättning som kan lämnas för de besvär som den fortsatta graviditeten och förlossningen kan ha förorsakat patienten. Vid denna utredning skall således även beaktas de psykiska besvär som kan vara en följd av den oönskade graviditeten.

Enligt nämndens bedömning finns således utrymme för ytterligare ersättning till modern, utöver den som PSR redan har lämnat.

KAN ERSÄTTNING LÄMNAS FÖR DE EKONOMISKA FÖLJDERNA AV ATT BARNET BLIVIT FÖTT?

Enligt ersättningsbestämmelserna

Enligt ersättningsbestämmelserna ersätts endast följderna av skador av kroppslig art. Den ekonomiska skada som modern har uppgivit i form av inkomstförlust och kostnader p.g.a. att barnet blivit fött, är att anse som en ren förmögenhetsskada, d.v.s. en skada som uppkommit utan samband med en skada av kroppslig art eller en psykisk följdskada till en sådan skada. Någon ersättning från försäkringen kan således inte lämnas för uppfostringskostnaderna för barnet eftersom dessa inte utgör en ekonomisk följdskada till behandlingsskadan utan är en sådan ren förmögenhetsskada som ej omfattas av försäkringen.

Enligt skadeståndsrättsliga regler

Enligt försäkringsavtalet mellan landstingen och Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har PSR och nämnden, utöver att bedöma rätt till ersättning enligt de ersättningsbestämmelser som gäller för den av landstingen tecknade patientförsäkringen, att överväga om PSR är skyldigt att lämna ersättning enligt LÖF:s åtagande att, i fråga om personskada, betala det skadestånd som den försäkrade (landstinget) enligt gällande skadeståndsrättsliga regler i övrigt kan bli skyldig att utge till en patient. Inom skadeståndsrätten skiljer man bl.a. mellan personskada och därmed sammanhängande ekonomiska följdskador samt ren förmögenhetsskada. Rena förmögenhetsskador omfattas inte av LÖF:s åtagande enligt avtalet.

Skadestånd enligt skadeståndsrättsliga regler i övrigt kan enligt nämnda åtagande således endast lämnas för följderna av en personskada, d.v.s. en skada av kroppslig eller psykisk art. Uppfostringskostnaderna utgör, som tidigare nämnts, en ren förmögenhetsskada och omfattas därför inte heller av LÖF:s åtagande.

SAMMANFATTNING

Nämnden anser att de besvär, av kroppslig och därmed sammanhängande besvär av psykisk art, som den fortsatta graviditeten och förlossningen förorsakat modern, är ersättningsbara enligt ersättningsbestämmelserna och att PSR närmare skall utreda vilken ytterligare ersättning som kan lämnas till modern för dessa besvär, utöver den ersättning som redan lämnats.

Någon ersättning kan däremot inte lämnas för de ekonomiska följderna av att barnet blivit fött. Uppfostringskostnaderna är en ren förmögenhetsskada, d.v.s. en skada som uppkommit utan samband med personskada. Sådana skador omfattas överhuvudtaget inte av ersättningsbestämmelserna eller av LÖF:s åtagande att, i fråga om personskada, betala det skadestånd som landstinget enligt gällande skadeståndsrättsliga regler i övrigt, kan bli skyldigt att utge till en patient.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 242/1994