2022:10

Patientens agerande vid eftervården har lett till en infektion. Ej ersättning.

TILLÄMPLIGT LAGRUM

6 § första stycket 1 och 4 patientskadelagen (1996:799).

Ärendet gällde en kvinna, född år 1991, som genomgick en estetisk operation den 28 maj 2020 med fettsugning och fettransplantation i buk och rumpa (s.k. ”brazilian buttlift”) på en privat klinik. Patienten erhöll antibiotika och trombosprofylax inför operationen. Trots avrådan från läkare åkte patienten hem samma dag som operationen genomfördes. Information om skötselråd av sår lämnades till patienten. Vid telefonsamtal med kliniken den 1 juni 2020 rekommenderades patienten att infinna sig på kliniken eller söka via vårdcentral för att ta bort det dränage som sattes vid operationen. Patienten önskade dock ingen hjälp med dränagetagningen utan skulle få hjälp av sin moder som var undersköterska.

Efter en dag ringde patienten till vårdgivaren och talade om att hon hade frossa och hon uppmanades att söka akutvård. En kort tid efteråt kontaktade läkare på kliniken patienten för att höra om hon uppsökt akutmottagningen, vilket hon inte hade. Hon uppgav att hon hade ont men inte hade frossa längre. Efter att patienten tackat nej till ett återbesök uppmanades hon igen att söka akut vid försämring.

Den 5 juni 2020 inkom patienten med ambulans till sjukhus pga. förvärrade besvär. Det konstaterades att hon utvecklat blodförgiftning och nekrotiserande fasciit (en mjukdelsinfektion). Hon låg inlagd i en månad med antibiotikabehandling och genomgick ett flertal sårrevisioner.

PATIENTEN anmälde att hon drabbats av en svår infektion efter operationen, vilket ledde till blodförgiftning, långvarig inläggning på sjukhus samt fula ärr.

FÖRSÄKRINGSBOLAGET avböjde patientens ersättningsanspråk med följande motivering:

Patienten har drabbats av en relativt sen och svår infektion, men det finns inget som tyder på felaktig operation eller felaktig postoperativ vård.

Det är inte övervägande sannolikt att infektionen orsakats av ett utifrån kommande smittämnen som överförts i samband med den vård och behandling som patienten fått, utan det rör sig om kroppsegna bakterier som kan ha kommit in i såret under eftervården. Infektionen hade inte heller kunnat undvikas vare sig genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.

PATIENTSKADENÄMNDEN ansåg att det inte förelåg rätt till patientskadeersättning med följande motivering:

Efter att ha gått igenom handlingarna i ärendet gör nämnden samma bedömning som Folksam och instämmer i bolagets beslut och motivering.

Operationen är utförd i ett ur bakteriologisk synpunkt rent område. Med beaktande av den uteblivna eftervården anser nämnden att det är mer sannolikt att de bakterier som orsakat infektionen är kroppsegna och tillförts operationsområdet efter operationen.

Risken för en postoperativ infektion kan minskas med bland annat noggranna vårdhygieniska rutiner, inkl. sårvård och dränhantering samt antibiotikaprofylax, men aldrig elimineras helt. Nekrotiserande fasciit, ett tillstånd som vanligen utvecklas oerhört snabbt, finns väl beskriven som komplikation till ingrepp med fettsugning även om det är ovanligt.

Nämnden konstaterar att patienten inte följt klinikens rekommendationer gällande eftervården. Hon valde mot klinikens inrådan att åka hem tidigare, kom inte tillbaka för dragning av dränage och sökte trots uppmaning inte sjukvård när hon efter några dagar upplevde frysningar, något som med stor sannolikhet avsevärt skulle ha kunnat begränsa skadans omfattning.

Nämnden bedömer vidare att det inte är övervägande sannolikt att infektionen har gått att undvika.

Patienten har därmed inte rätt till patientskadeersättning.

PATIENTSKADENÄMNDEN

DNR 2021/0605